Månadsarkiv: november 2015

Betydelsen av gränsgångare

Marina Jogmark har skrivit en intressant doktorsavhandling om utvecklingen i Karlskrona mellan åren 1998-2002. På 1980-talet såg allt nattsvart ut för Karlskrona. Den traditionella industrin krisade och stödpaketen avlöste varandra utan större resultat. Men under slutet av 1990-talet vände allt och Karlskrona-Ronneby blev centrum för en växande högskola och stora och små IT- och telekomföretag blomstrade. Staden blev en viktig del av det svenska IT-undret!

Jag har inte läst avhandlingen, men från artikeln som är länkad nedan framgår några faktorer som jag tidigare pekat på som viktig för lokal utveckling.

Marina skriver bland annat att hon i högre utsträckning än vad som är vanligt i studier om lokal utveckling lyft fram det sociala kapitalets och enskilda människors betydelse för lokal utveckling. Det är alltid roligt när forskningen lyfter fram sådant som jag själv försökt betona under alla de år som jag jobbat med lokala utvecklingsfrågor.

Marina skriver vidare om betydelsen av att det finns personer, eldsjälar och ledarfigurer som kan agera gränsgångare och som kan överbrygga mentala och kulturella skillnader mellan olika grupper i samhället (i det här fallet mellan den traditionella industrin och människor med traditionella normer och de högt utbildade som flyttade till staden i slutet av 1990-talet, t.ex. studenter, forskare, It-tekniker och säljare).

Gränsgångarna är extremt viktiga för det överbryggande sociala kapitalet. De rör sig i flera olika miljöer och känner människor i alla läger. De för samman folk från olika grupperingar och kan medla om det uppstår misstro eller konflikter mellan grupperna.

Just detta med gränsgångare är något som jag kommer att återkomma till i bloggen. Vilka är de egentligen? Vad gör dem till gränsgångare? Och varför är de så viktiga?

Länk till Sydöstran

Ny bok från Putnam

Den forskare som betytt mest för att popularisera området socialt kapital är den amerikanske forskaren Robert Putnam. Efter hans två böcker ”Making democracy work” och ”Bowling alone” har han hög status i forskarvärlden. Nyligen kom han ut med en ny bok som fått stor uppmärksamhet. Den handlar om hur det sociala kapitalet utvecklats i USA med utgångspunkt från barnen.

Boken heter just ”Our kids” och nedan följer tre recensioner/artiklar om boken i Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Dagens Samhälle.

Recension i GP
Artikel i SvD
Krönika från Dagens Samhälle

Den amerikanska drömmen tycks vara nåbar för allt färre. På 1950-talet var det självklart att barnen skulle få en ekonomisk standard som översteg föräldrarnas. Idag är det inte alls lika vanligt att barnen når den standard som deras föräldrar haft.

Men vad beror det på att så många amerikaner under så lång tid fått det allt sämre, och konsekvent misslyckas med att klättra på den socioekonomiska stegen?

I Putnams 50-tal var skillnaderna mellan fattiga och rika barn i skolan liten – så pass, skriver han, att många inte visste, eller inte brydde sig, om en klasskompis hade rika eller fattiga föräldrar. Idag lever alltfler familjer i bostadsområden som är ekonomiskt separerade och skolorna har blivit alltmer segregerade. Utvecklingen har inte gått lika långt i Sverige som i USA, men även vi brottas med en ökad inkomstojämlikhet, segregerat boende och större skillnader i skolresultat mellan elever som går i olika skolor. Det är som Mats Edman skriver i sin krönika en risk i att den utveckling man nu ser i USA kan läsas som såväl facit som prognos även för Sverige.

Även om jag inte läst boken själv än, så vill jag ändå rekommendera den till såväl politiker som journalister och andra makthavare. Det är en bok om en möjlig framtid även i Sverige, en framtid som få vill ha.

Korruption skapar polarisering

Artikel om korruption och bristen på grävande journalistik i SvD.

Artikel i SvD

”Låg korruption, och att allmänheten litar på att makten granskar och att ansvar utkrävs, skapar förtroende för det öppna samhället. Att det är företagens och individernas skicklighet och ansträngningar i öppen konkurrens som avgör vem som lyckas, snarare än kontakter med lagstiftare och andra makthavare, bygger tillit till en öppen konkurrensbaserad ekonomi. Medborgare som tvärt om upplever samhället som korrumperat och orättfärdigt och att deras egna livschanser förminskas av svågerpolitik och vänskapskorruption dras till politiska extremer till höger och vänster”.

Mats Olin, Chef för Timbro Medieinstitut

Invandrares första kontakter med myndigheter viktiga för tilliten

Forskaren Bo Rothstein skriver intressant om kopplingen mellan invandring och tillit i Dagens Nyheter. Den jobbigaste insikten jag fått som berör det sociala kapitalet är att den sociala tilliten riskerar att minska i takt med att den etniska mångfalden ökar. Det är alltid jobbigt när fakta krockar med de ideal man har. Därför är Bo Rothsteins studier upplyftande – den ger åtminstone delvis en annan bild. Invandrare som kommer från lågtillitsländer tenderar att markant närma sig den övriga befolkningens tillitsnivåer om de uppfattar att personer som utövar makt i någon form som t.ex. poliser, byråkrater, läkare, lärare och socialarbetare agerar opartiskt och bemöter människor på ett vänligt sätt.

Länk till artikel i DN

”Tillsammans med medarbetare vid Göteborgs universitet har jag genomfört en studie av detta problem som bygger på intervjuer med över 80.000 människor i närmare 200 regioner i Europa. Vi kan visa att i regioner där rättfärdigheten hos myndigheterna uppfattas vara hög, där har en omfattande etnisk mångfald ingen negativ effekt på den sociala tilliten. Det är bara i regioner där befolkningen uppfattar korruptionen som hög och myndigheterna som orättfärdiga som en stor etnisk mångfald ger upphov till låg social tillit.”

Bo Rothstein