Etikettarkiv: Forskning

Långtidsutredningen 2015 lyfter tilliten

Jag blev glatt överraskad av att Långtidsutredningen 2015 så tydligt och omfattande beskriver den sociala tillitens betydelse för Sverige. Kanske fler politiker och debattörer nu börjar förstå vad det handlar om? Nedanstående text är hämtad från sammanfattningen i huvudbetänkandet.

Utredningen anser att den höga nivå av tillit och den i huvudsak väl fungerande offentliga förvaltning som finns i Sverige bidrar till att stärka den svenska ekonomins anpassningsförmåga. En hög nivå av tillit har visat sig samvariera med god ekonomisk utveckling, hög ekonomisk jämlikhet och låg grad av korruption, men också med bl.a. hög utbildningsnivå och god folkhälsa. Utredningen vill framhålla att en hög nivå av tillit också bidrar till en god anpassningsförmåga i ekonomin. Ett samhälle som präglas av tillit har lättare att ställa om för att hantera nya, framtida utmaningar. Utredningen pekar på de tydliga samband som uppmätts mellan tillit och kvaliteten på ett lands offentliga förvaltning, där kvalitet handlar såväl om opartiskhet och rättssäkerhet som om effektivitet. Att upprätthålla kvalitet i och förtroende för rättsstaten och den offentliga sektorns institutioner bör därför vara högprioriterade politikområden.

I första hand handlar det om att säkra rättsstatens fundament. Dit hör exempelvis att bekämpa den organiserade brottsligheten och att bekämpa ökande hot mot politiker och offentliga tjänstemän. Att värna den offentliga sektorns kompetensförsörjning och den meritokratiska tillsättningen av offentliga tjänster är viktigt både för att säkra ett beslutsunderlag av god kvalitet och för att upprätthålla rättsstatliga värden som likabehandling och frånvaro av såväl negativ som positiv diskriminering. Tilliten människor emellan och till samhällets institutioner kan också antas vara avhängig av att medborgarna uppfattar att det inte är möjligt att missbruka transfereringssystemen eller välfärdstjänsterna, eller att undandra sig den beskattning som behövs för att finansiera välfärdssystemen. En väl fungerande förvaltning på statlig, regional och kommunal nivå är en angelägenhet för hela ekonomin. Det finns många goda skäl att förtydliga ansvarsförhållanden, anpassa organisationen av sjukvård, regionövergripande samhällsplanering osv. till nya förutsättningar, liksom att möjliggöra mer likvärdig och förutsägbar tillämpning av regelverk över landet. För att motverka korruption och ge incitament till en effektiv användning av kommunala och regionala medel bör revision av den lokala och regionala förvaltningen utföras opartiskt och professionellt.

Ett långsiktigt arbete bör inledas för att höja kvaliteten på beslutsunderlag, inklusive konsekvensanalys, inom den offentliga sektorn, även utanför befintliga analysmyndigheters fackområden. Detta är viktigt inom offentlig verksamhet på såväl nationell som lokal och regional nivå.

Mer om social tillit i utredningen står på sidorna 128-130, 147-152 och 307-311.

Länk till Långtidsutredningens huvudbetänkande 2015

Dominobrickor som står glest

Kuratorn Mahmoud Azzam har skrivit en masteruppsats om unga vuxna från Rosengård och socialt kapital. Det finns några riktigt bra liknelser i artikeln för att beskriva behovet av ett överbryggande socialt kapital i området.

Studien visar att ungdomarna i Rosengård var väldigt aktiva med att bygga relationer inom området och hade nära relationer med sina familjer. Men familjerna hade inga förbindelser utåt och ungdomarna fick inte kontakt med personer som kan bidra med andra typer av kunskap och inspiration. På det sättet kan man likna Rosengård vid en by på landet, ett ruralt område.

Det fungerar lite som dominobrickor. Inne i området står dominobrickorna närmare varandra, medan utåt sett är det mer glest mellan brickorna och man når kanske inte fram. Då växer man upp i den här slutenheten som bygger på familj, släkt och i närområdet.

Sverige är väldigt framåt i världen när det gäller socialt arbete. Men socialt kapital är något som används väldigt sällan i det sociala arbetet. För att kunna överbrygga glesheten mellan brickorna så behövs det mäklare som skapar tajtare kontakter mellan unga vuxna i området och resurserna som finns ute i samhället. Om du vill arbeta och studera till exempel, hur kan jag hjälpa dig med det? Har jag några kontakter som kan hjälpa dig? Det blir en utmaning för det sociala arbetet att hitta personer som kan inspirera unga vuxna. Personer som kan vara förebilder, länkar och ha en överbryggande roll

Artikel från Akademikerförbundet

Artikelserie om tillit i DN

Dagens Nyheter kör nu en artikelserie om tillit. I den första artikeln intervjuas två parakrobater, ett yrke där man måste lita på varandra till hundra procent. I den andra artikel intervjuas Bo Rothstein kring betydelsen av  att vi uppfattar företrädare för den offentliga sektorn som hederliga. Hur står det till med tilliten i Sverige? Minskar tilliten bland ungdomar? Hur påverkar det stora antalet nyanlända tilliten i Sverige? Det handlar den tredje delen av artikelserien om. Historikern Lars Trägårdh intervjuas.

”Folk blir nog mer misstänksamma när tilliten krackelerar i samhället. Och samtidigt börjar man tänka mer egoistiskt eftersom man inte litar på att någon annan ska ta hand om en. Då tar man hand om sig själv och vill inte offra något för någon annan. Det blir som att hoppet för samhället försvinner lite grann samtidigt.”

Saara och Peter, parakrobater

”Om rektorn ser till att grannens barn får höga betyg, om socialchefen anställer sin dotter eller om polisen nonchalerar inbrottet i din bostad – ja, då kan tilliten börja minska. Om vi inte kan lita på tjänstemän som ju ska vara hederliga, hur kan vi då lita på andra människor?”

”När det förekommer korruption och mutor, och människor behandlas olika av offentliga tjänstemän på grund av sin bakgrund, blir tilliten låg. Det påverkar människors relationer till andra, men också hela samhället.”

”Vi vet att i regioner där myndigheterna uppfattas som rättfärdiga, och där man tror att de agerar korrekt, har etnisk mångfald ingen negativ effekt på den sociala tilliten.”

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap

Lars Trägårdh framhåller att vi länge hade en allmän skola med barn från olika miljöer. Vi hade också en värnplikt där unga män mötte jämnåriga från olika delar av landet och från olika klasser. Till det ska läggas en hög konsumtion av tidningar och medier som knöt samman befolkningen i ett gemensamt samtal.

”Idag har vi en segregerad skola där en del barn gå i friskolor, medan andra går i kommunala skolor. Den allmänna värnplikten är skrotad och medievärlden är allt mer segregerad så man inte längre behöver ta del av andra åsikter än de man redan är bekväm med”.

Lars Trägårdh, historiker

Artikelserie om tillit, 1 – parakrobater
Artikelserie om tillit, 2- Bo Rothstein
Artikelserie om tillit, 3 – Tilliten minskar bland unga

Tillit ger högre lycka

En tidskrift jag verkligen kan rekommendera är Modern Psykologi. Jag lär mig massor samtidigt som det i nästan varje nummer finns någon artikel som har koppling till det sociala kapitalet. I det senaste numret av tidningen (nr 8, år 2015) finns en artikel om lyckoforskningen där ett lands sociala kapital framhävs som en av de viktigaste förklaringsfaktorerna bakom olika befolkningars lyckonivåer. Så här kommer några väldigt bra argument för att vi borde lära oss lite mer om tillitens mekanismer.

”På lång sikt har mänskligheten blivit lyckligare. Vi lever ett längre och friskare liv i mindre korrumperade samhällen. Men våra förväntningar förändras också”

John Helliwell, en av redaktörerna för World Happiness Report (om inte annat anges är det John som citeras)

”Nordvästra Europas sekulära och protestantiska länder ligger i regel i topp i alla dessa mätningar. Det kan inte bara förklaras av vår rikedom, politiska stabilitet eller välfärd. Jag tror att det förklaras av vår unika kombination av individualism och tillit. Vi har en relativt stor frihet att leva de liv vi vill, oavsett till exempel släktens vilja. Dessutom litar vi både på varandra och på våra myndigheter. Detta är ohyggligt svårt att bygga upp, men väldigt lätt att riva ner. Vår lycka är därför något att värna om. Stora klyftor i samhället hotar tilliten och solidariteten – och därmed lyckan.”

Bengt Brülde, professor i filosofi och Sveriges ledande lyckoforskare.

Mätningen visar att Island och Irland snarare stärkte sina lyckonivåer efter den finansiella krisen, medan Spanien, Italien och speciellt Grekland kraftigt minskade sina lyckonivåer. Enligt författarna av rapporten förklarar länders underliggande förutsättningar i form av tillit och institutionell styrka hur ett samhälle hanterar en ekonomisk eller social kris. Dessa faktorer påverkar om ett samhälle i kris utlöser konfrontativa eller stödjande handlingar. Detta förklarar att Grekland och andra sydeuropeiska länder med låg tillit tappade så mycket i lycka – medan Island och Irland, som också drabbades hårt av den ekonomiska krisen, inte förlorade så mycket.

”Det handlar om socialt kapital. Motståndskraftiga samhällen kan växa av kriser. Det handlar kort sagt om graden av optimism och tillit. När krisen eller katastrofen inträffar så rusar man ut och hjälper varandra. Och det gör alla lyckligare. För vi blir faktiskt lyckliga av att få hjälpa till, och vi blir förstås lyckliga av grannar och vänner när vi behöver stöd. Så samarbete gör oss lyckliga, men vi måste lita på varandra från början – annars blir det bara värre än tidigare.”

Det land man lever i påverkar välbefinnandet långt mer än kön och ålder. Men överlag verkar kvinnor lite, lite nöjdare med livet än män. Detta gäller speciellt i Mellanöstern.

”Vi blev förstås förvånade, med tanke på hur mycket man läser om kvinnoförtrycket i den delen av världen. Men svaret är helt enkelt att männen där har det ännu värre. Många unga män är arbetslösa, arga och finns på gatan. Kvinnorna har i regel bättre nätverk och stöd, vilket är viktigt för lyckan. En annan slutsats är att även män mår dåligt i samhällen med könssegregation och kvinnoförtryck.”

Betydelsen av gränsgångare

Marina Jogmark har skrivit en intressant doktorsavhandling om utvecklingen i Karlskrona mellan åren 1998-2002. På 1980-talet såg allt nattsvart ut för Karlskrona. Den traditionella industrin krisade och stödpaketen avlöste varandra utan större resultat. Men under slutet av 1990-talet vände allt och Karlskrona-Ronneby blev centrum för en växande högskola och stora och små IT- och telekomföretag blomstrade. Staden blev en viktig del av det svenska IT-undret!

Jag har inte läst avhandlingen, men från artikeln som är länkad nedan framgår några faktorer som jag tidigare pekat på som viktig för lokal utveckling.

Marina skriver bland annat att hon i högre utsträckning än vad som är vanligt i studier om lokal utveckling lyft fram det sociala kapitalets och enskilda människors betydelse för lokal utveckling. Det är alltid roligt när forskningen lyfter fram sådant som jag själv försökt betona under alla de år som jag jobbat med lokala utvecklingsfrågor.

Marina skriver vidare om betydelsen av att det finns personer, eldsjälar och ledarfigurer som kan agera gränsgångare och som kan överbrygga mentala och kulturella skillnader mellan olika grupper i samhället (i det här fallet mellan den traditionella industrin och människor med traditionella normer och de högt utbildade som flyttade till staden i slutet av 1990-talet, t.ex. studenter, forskare, It-tekniker och säljare).

Gränsgångarna är extremt viktiga för det överbryggande sociala kapitalet. De rör sig i flera olika miljöer och känner människor i alla läger. De för samman folk från olika grupperingar och kan medla om det uppstår misstro eller konflikter mellan grupperna.

Just detta med gränsgångare är något som jag kommer att återkomma till i bloggen. Vilka är de egentligen? Vad gör dem till gränsgångare? Och varför är de så viktiga?

Länk till Sydöstran

Ny bok från Putnam

Den forskare som betytt mest för att popularisera området socialt kapital är den amerikanske forskaren Robert Putnam. Efter hans två böcker ”Making democracy work” och ”Bowling alone” har han hög status i forskarvärlden. Nyligen kom han ut med en ny bok som fått stor uppmärksamhet. Den handlar om hur det sociala kapitalet utvecklats i USA med utgångspunkt från barnen.

Boken heter just ”Our kids” och nedan följer tre recensioner/artiklar om boken i Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Dagens Samhälle.

Recension i GP
Artikel i SvD
Krönika från Dagens Samhälle

Den amerikanska drömmen tycks vara nåbar för allt färre. På 1950-talet var det självklart att barnen skulle få en ekonomisk standard som översteg föräldrarnas. Idag är det inte alls lika vanligt att barnen når den standard som deras föräldrar haft.

Men vad beror det på att så många amerikaner under så lång tid fått det allt sämre, och konsekvent misslyckas med att klättra på den socioekonomiska stegen?

I Putnams 50-tal var skillnaderna mellan fattiga och rika barn i skolan liten – så pass, skriver han, att många inte visste, eller inte brydde sig, om en klasskompis hade rika eller fattiga föräldrar. Idag lever alltfler familjer i bostadsområden som är ekonomiskt separerade och skolorna har blivit alltmer segregerade. Utvecklingen har inte gått lika långt i Sverige som i USA, men även vi brottas med en ökad inkomstojämlikhet, segregerat boende och större skillnader i skolresultat mellan elever som går i olika skolor. Det är som Mats Edman skriver i sin krönika en risk i att den utveckling man nu ser i USA kan läsas som såväl facit som prognos även för Sverige.

Även om jag inte läst boken själv än, så vill jag ändå rekommendera den till såväl politiker som journalister och andra makthavare. Det är en bok om en möjlig framtid även i Sverige, en framtid som få vill ha.

Korruption fördärvar samhällen

Kloka Gunnar Wetterberg skriver en artikel om tillitens betydelse i jusektidningen Karriär.

”Tilliten betyder att Sverige fungerar smidigare och med färre kontrollanter än de flesta andra länder. Det är bättre för oss som människor att leva så, men det ger oss också en konkurrensfördel: det är lättare att göra affärer med hederliga länder. Därför måste vi ta itu med de avskräckande exemplen. Inte ens i det självbelåtna Norden kan man vara säker på att slippa korruptionen.”

Artikel från jusektidningen Karriär

Varannan svensk jobbar ideellt

Svenska Dagbladet kör en artikelserie om ”Att ge och få”. I nedanstående artikel avhandlas svenskarnas höga ideella engagemang. Drygt hälften av alla svenska medborgare arbetar ideellt och fyra av 10 hävdar t.o.m. att det är en moralisk skyldighet att göra frivilliga insatser.

– Vi har en infrastruktur av föreningsliv som är helt extraordinär. Drygt 50 procent av befolkningen gör minst en ideell obetald insats under ett år och en grupp gör ofantligt stora insatser. Engagemanget är stabilt högt, säger Lars Svedberg, professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal högskola.

Vanligast är att arbeta ideellt inom idrottsföreningar. På andra plats kommer att engagera sig i organisationer som utför socialt arbete, till exempel Röda korset eller Bris. Fler män (57 %) än kvinnor (50 %), har utfört något ideellt arbete under det senaste året.

I texten läser jag bland annat att Norge, Holland, Sverige och USA är de länder i världen där högst andel människor engagerar sig ideellt. De tre första länderna är också de som enligt World Value Survey hamnar främst vad gäller människors generella tillit till varandra. USA hade nästan samma tillitsnivåer som Holland och de nordiska länderna i början av 1960-talet, men där har tilliten dramatiskt minskat sedan dess. Fortfarande är det ideella engagemanget starkt, men faktorer som kraftigt ökad ojämlikhet, boendesegregering och låg social rörlighet har minskat det sociala kapitalet i USA.

 

Artikel från SvD

Den empatiske byråkraten

– Här är extraordinariernas rum, upplyste vaktmästaren.

– Jaså! Är det många extra här i verket? frågade jag.

– Åjo, nog räcker de till.

– Vad gör de då för slag?

– De skriver, förstås, lite…

Han såg sig härvid så förtroendefull ut, att jag ansåg det vara tid att avbryta honom. Sedan vi genomvandrat Kopisternas, Notariernas, Kanslisternas, Revisorns och Revisionssekreteraren, kontrollörens och kontrollörsekreterarens, Advokatfiskalen, Kammarförvantens, Ombudsmannens, Proto notariens, Protokollsekreterarens, Aktuariens, Registratorns, Expeditionssekreterarens, Byråchefens och Expeditionschefens rum, stannade vi omsider vid en dörr, på vilken med förgyllda bokstäver stod skrivet: Presidenten.

Utdrag från Röda rummet av August Strindberg

Grunden för de flesta myndigheters organisering är byråkratin. En byråkrati utövas via det skrivna ordet. Genom byråkratin eftersträvar staten att upprätthålla viktiga värden som förutsägbarhet, likabehandling, pålitlighet och rättssäkerhet.

”En värld utan offentliga byråkrater är en värld i anarki där den starkes inskränkta makt råder. Civilisationens framväxt i världshistorien hänger bokstavligt talat samman med framväxten av en organiserad byråkrati”

Anders Jonsson, Skriftställare och f.d. chefredeaktör på DN

Byråkrati är absolut nödvändigt för ett demokratiskt land. Staten måste vara regelstyrd och samma regler måste gälla för alla, annars blir maktutövandet oförutsägbart. Begreppet byråkrati vantolkas dock ofta och likställs med ineffektivitet och opålitlighet, likt August Strindbergs beskrivning av byråkratin i Sverige på 1800-talet. I värsta fall att byråkratin är korrupt, att det krävs mutor för att få en tjänst utförd eller att byråkraten ser till att hen själv eller släkt och vänner drar nytta av dennes position.

Sverige är långt ifrån förskonat från korruption, men i de flesta fall rör det sig om vänskapskorruption med tjänster och gentjänster eller svartarbete och internationellt sett anses korruptionen vara låg i Sverige. Däremot är det inte ovanligt att myndighetsutövningen kan upplevas som byråkratisk i ineffektiv mening.  Lagstiftningen och regelverken kan vara skrivna på ett sätt så att en del speciella fall inte fångas upp i lagtexten och att den som drabbas av den ihåligt skrivna lagen kan bli upprörd och tycka att byråkraten agerar korkat eller känslolöst.

Fungerar inte regelverket ska handläggarna slå larm om att lagstiftningen inte täcker upp alla enskilda fall eller fungerar dåligt utifrån något annat perspektiv. Men det finns många exempel inom världshistorien på när så inte sker, där ämbetspersonen fullföljer sin plikt utan att ifrågasätta rimligheten.

År 1989 reste jag och en kompis jorden runt, bland annat var vi i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur. Idag finns en av världens högsta byggnader Petrona Twin Towers i Kuala Lumpur, men även när vi var där fanns det tecken på att staden ville markera sin storslagenhet. En av de första magnifika byggnaderna i staden byggdes under den tid som landet var kolonialiserat av Storbritannien. Det var den mycket vackra järnvägsstationen från 1910 – en mix av österländsk och västerländsk byggnadskonst. När byggnaden var klar uppmärksammade en nitisk representant för British Railway att taket på byggnaden inte klarade föreskrifternas krav på att klara minst en meter snö. Rätt ska vara rätt, bygget försenades och taket byggdes om, även om temperaturen i Kuala Lumpur sällan understiger 20 varma plusgrader och snö aldrig skådats på denna breddgrad.

I boken ”Sociala fällor och tillitens problem” menar Bo Rothstein att tilliten försämras kraftigt om människor känner sig felaktigt behandlade eller illa bemötta av personer i maktutövande ställning. Och förtroendet förloras inte enbart för den enskilde bygglovshandläggaren, socialsekreteraren eller läkaren, utan i värsta fall för hela kommunen, politiken i gemen eller samhället i stort. Bo Rothstein menar att grundbulten i de nordiska samhällens framgångssaga ligger i att vi i allmänhet kan räkna med att bli opartiskt och hederligt bemötta i våra kontakter med den offentliga sektorns personal.

Många menar att en handläggare bör ha en viss känsla för när lagstiftningen är helt uppåt vägarna och kunna se mellan fingrarna i specifika och ömmande fall. Det sociala kapitalet kan skadas om företagare och medborgare anser att myndighetsutövningen är felaktig eller orättfärdig.

Men byråkraten ska inte handla i godtycke, vilket innebär att olika personer får sitt ärende handlagt på olika sätt beroende på vilken handläggare hen möter. Forskningen har visat att de flesta föredrar något fyrkantiga regler (som de litar på att även konkurrenter och andra medborgare ”drabbas av”), än en oförutsägbar flexibilitet.

Att vara flexibel inför ”kunden” kan innebära att tröskeln för att vara ”mycket flexibel” om det är personer man känner eller kan få en gentjänst av blir allt lägre. Att alltid följa lagstiftningen är i förlängningen en garant för att korruption och mutor inte kan kila in sig. Har man väl öppnat Pandoras box kan det vara svårt att återgå till det tidigare tillståndet. Korruption är en så giftig avart på samhällskroppen att den med alla tillgängliga medel bör bekämpas och blir myndighetsutövningen för flexibel kan det sociala kapitalet skadas.

Hur man än vänder sig har man ändan bak. Det sociala kapitalet kan skadas av såväl för lite flexibilitet som för mycket.  Men oavsett var tyngdpunkten ligger så är det viktigt att såväl företagare som privatpersoner känner sig väl bemötta, att de får bra information och att handläggningen sker snabbt och effektivt. Ibland bottnar ett missnöje inte i själva lagstiftningen, utan att man känt sig kränkt eller illa bemött av en handläggare som man upplevt som nonchalant eller oförstående.

Jag tycker dock det är viktigt att vi pratar om de här frågorna. Dels för att kvaliteten på byråkratin är viktig för ett lands möjligheter för att nå välstånd, dels för att det gäller att hitta en rimlig balans vad gäller hårdnackat regelrytteri och flexibilitet. Det är ofta etiskt svåra avvägningar som olika maktutövare måste göra. Hur tungt väger ett grovt regeltänjt myndighetsbeslut som skapar arbete till kommunen, mot att man riskerar att skapa en samhällsanda av tjänster och gentjänster. Det finns en väldigt fin gräns mellan  samverkan och handslag under bordet mellan näringslivet och det offentliga som är lätt att överträda. Korruption kan faktiskt i vissa fall vara ett smörjmedel för att saker ska hända, men i förlängningen leder det sällan till något gott. Göteborg hade t.ex. innan mutskandalen ofta fått beröm för att samarbetsklimatet mellan politiker och näringsliv var så mycket bättre än i Stockholm och att det i Göteborg fanns en dynamik som saknades i Stockholm.

Idag när gränsdragningarna mellan den offentliga och den privata sektorn blir allt mer suddig, blir också tillfällena för korruption eller åtminstone att det förekommer tjänster och gentjänster allt större. Näringslivet försöker t.ex. värva politiker eller höga tjänstemän från den offentliga för att få tillgång till deras nätverk och insiderkunskaper. Filippa Reinfeldts anställning som lobbyist hos det privata vårdbolaget Aleris är ett aktuellt exempel. Jag tycker att politiker bör sättas i karantän under en tid, annars är vi inne på en farlig väg. Det viktiga är inte hur opartisk och korrekt hon själv anser sig vara, utan hur andra uppfattar hennes trovärdighet. En av alla dem som tappat sitt förtroende för henne uttryckte det så här på Facebook:

”Har inte hon jobbat åt privata vårdbolag hela tiden”

 

Mammor ger tillit

Sambandet mellan social tillit och god hälsa har länge varit känt, både på individnivå och på samhällsnivå. Ny forskning visar nu att det är tilliten som ger god hälsa, inte god hälsa som ger tillit. Och tillit ärvs till stor del från föräldrarna, främst från mamman. Det framgår av analyser av Martin Ljunge, som är forskare vid Institutet för näringslivsforskning.

Han menar att en förklaring till resultatet kan vara att mer tillitsfulla människor kan vara mer benägna att uppsöka sjukvård och ta del av läkarens rekommendationer. Dessa personer kan även ha fler sociala kontakter, och genom dem få kunskaper som ger hälsa. Tilliten kan även motivera utbildning, som i sin tur har starka samband med god hälsa.

Detta är en internationell studie och anledningen till att det är mamman som främst vidarebefordrar tilliten till sina barn har sannolikt att göra med tiden som respektive förälder delar med barnen. Jag tror att papporna förmedlar mer av sina egna värdegrunder i länder där de är mer aktiva i sina barns uppfostran, som t.ex. i Sverige.

Det man kan fundera kring är om föräldrar som curlar sin barn och vill skydda dem från allt ont som kan inträffa gör barnen en otjänst. Föräldrar som signalerar att världen är en otrygg plats överför sin världsbild till barnen. Tilliten minskar och som vuxna riskerar de att möta andra människor och nya situationer med misstänksamhet.

Tilliten i USA har markant minskat sedan början av 1980-talet.  Danah Boyd skriver i boken ”It’s complicated. The social lives of networked teens” om att det skett en kraftig ökning av familjer som bor i privata, avgränsade bostadsområden (s.k. gated communities) och att man sällan vistas utomhus i miljöer där man riskerar att möta främlingar. Offentliga miljöer i USA har blivit så privatiserade, så hårt reglerade och så insvepta i skräck för terrorister, kriminella och pedofiler att föräldrar ger ungdomar allt färre tillfällen att röra sig fritt i samhället.

Tillit föder tillit och rädsla föder rädsla. Att något skulle hända ens barn är fruktansvärt att tänka på, men jag tror föräldrar också ska fundera kring vilka värden man förmedlar till sina barn. Eftersom det, enligt forskningen,  finns ett samband mellan tillit och hälsa riskerar dessa barn att som vuxna må sämre än de barn som inte blivit överbeskyddade.

Länk till artikel