Etikettarkiv: Kommuner

Socialt kapital – ranking av kommunerna

Som ni kan se i mina två tidigare inlägg så har jag tagit fram ett mått på det sociala kapitalet på kommunnivå. De variabler som ingår är generell tillit, valdeltagande, förtroende för den egna kommunen, hbtq-index samt integration.Jag har sedan rankat samtliga kommuner från 1-290 utifrån dessa variabler.

Jag avslöjar platserna 26-100 idag. Topplaceringarna väntar jag med till nästa vecka.

Följande kommuner har placerat sig på platserna 26 till 100:

26 Karlstad
27 Svedala
28 Skellefteå
29 Östersund
30 Kalmar
31 Vaggeryd
32 Vadstena
33 Falkenberg
34 Staffanstorp
35 Krokom
35 Oskarshamn
37 Kungälv
38 Leksand
39 Falun
40 Borgholm
41 Hjo
42 Ekerö
42 Jönköping
44 Mora
44 Vellinge
46 Mölndal
47 Ulricehamn
48 Ängelholm
49 Karlsborg
50 Kävlinge
51 Pajala
52 Kiruna
53 Götene
54 Öckerö
55 Upplands Väsby
56 Åre
57 Uppsala
58 Orust
59 Sunne
60 Eksjö
61 Lund
62 Ale
62 Vallentuna
64 Värmdö
65 Ljungby
65 Söderköping
67 Sollefteå
68 Vetlanda
69 Linköping
70 Mullsjö
71 Gällivare
72 Mark
73 Båstad
74 Laholm
74 Skövde
76 Tranås
77 Danderyd
78 Tanum
79 Gotland
79 Vindeln
81 Partille
82 Sundsvall
83 Arvika
84 Kinda
84 Örnsköldsvik
86 Oxelösund
87 Emmaboda
87 Sala
89 Tidaholm
90 Enköping
91 Forshaga
92 Tjörn
93 Mariestad
93 Stenungsund
95 Berg
96 Lekeberg
97 Jokkmokk
97 Karlskrona
99 Bollebygd
99 Kumla

Kommuner som är intresserade av att få veta mer om sina resultat och om socialt kapital får gärna kontakta mig, så kan jag berätta mer.

Vilken kommun har högst socialt kapital?

Vilken kommun har högst socialt kapital? I boken ”Tillit och tolerans” lyfte jag fram Umeå som den större kommun i Sverige som har det högsta överbryggande sociala kapitalet. Kan statistik bekräfta den bilden?

Det finns tyvärr inget officiellt mått på socialt kapital. Det som brukar användas är en fråga som ställs i olika enkäter: ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?”. Men socialt kapital handlar inte enbart om tilliten till medmänniskor, utan även om tilliten till samhällets institutioner och för att få ett mått på ett överbryggande socialt kapital så bör man enligt mig också inkludera ett mått på tolerans.

Om det inte finns något bra statistikmått på det överbryggande sociala kapitalet så får man väl uppfinna ett! Jag har därför skapat ett mått som omfattar fem variabler. Jag har utifrån detta mått sedan rankat samtliga kommuner från 1 till 290.  Vilka variabler som ska ingå i ett sådant index kan naturligtvis diskuteras, men jag har valt följande.

  • Generell tillit: Mäter i vilken grad människor i allmänhet litar på de flesta människor. Källa: Folkhälsomyndighetens årliga nationella folkhälsoenkät, 2016
  • Valdeltagande: Är ett mått på det demokratiska engagemanget och i vilken utsträckning människor anser sig kunna delta och påverka samhället i stort. Källa. Valmyndigheten, 2014
  • Förtroende för den egna kommunen: Mäter förtroendet för att den egna kommunen och den insyn och inflytande som medborgarna anser sig ha över kommunens verksamheter och beslut. Källa: Medborgarundersökningen, SCB, 2016
  • HBTQ-index: Är ett mått på graden av öppenhet och tolerans i kommunen. Faktorer som tas med i indexet är kommunernas verksamhet för att motverka diskriminering av HBTQ-personer, skolan (likabehandling och förebyggande av kränkande beteenden), utbildningsinsatser, HBTQ-samhällets infrastruktur (samkönade äktenskap per capita, föreningsverksamhet, adoptionsrelaterade frågor), utsatthet för hatbrott samt attityden till HBTQ-personer. Källa: RFSL och SKL, 2014 ¹)
  • Andel sysselsatta bland skyddsbehövande och anhöriga i förhållande till förväntat värde (definierat som hur snabbt skyddsbehövande och anhöriga kommer i arbete i förhållande till vad som kan förväntas utifrån vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå samt arbetslöshet i kommunen bland inrikes födda. Med skyddsbehövande och deras anhöriga avses personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar): Är ett mått på kommunens, näringslivets och civilsamhällets insatser för och förmåga att integrera skyddsbehövande med anhöriga in i samhället.  Källa: SCB och SKL, 2016

Man kan säga att de tre första variablerna främst är tillitsvariabler och de två senare främst toleransvariabler.

I nästa inlägg kommer jag att att publicera en Sverigekarta med tre färgskalor utifrån följande kategorisering: Kommuner med högt socialt kapital, genomsnittligt socialt kapital och lågt socialt kapital.  Det inlägget publiceras måndagen den 20 november, så jag håller er alltså på halster ett tag.

Och på frågan om statistiken kan bekräfta att Umeå är den större stad som har det högsta överbryggande sociala kapitalet, så är svaret ja. Umeå placerar sig som tia i rankingen och alla kommuner före dem har färre invånare.

¹) Att några variabler har några år på nacken gör inte så mycket vad gäller socialt kapital eftersom förändringar över tiden normalt är ganska långsamma.