Taggarkiv: Richard Florida

Tillit baklänges blir också tillit

Tillit är en palindrom, det blir samma ord även om man läser det baklänges. Det är väldigt passande eftersom tillit bygger på ömsesidighet. Tillit baseras på ömsesidiga förtroenden mellan människor – det är individen i samspel med andra människor som avgör graden av tillit i ett samhälle. Problemet är att det inte går att vara tillitsfull om omgivningen är full av misstro. Det är inte rationellt eftersom man då riskerar att bli lurad och sviken. Har man blivit det tillräckligt många gånger så ökar misstron även hos den mest tillitsfulle. Detta är en viktig orsak till att tillit är så svårt att bygga upp och så lätt att rasera.

Tolerans påverkas också av den sociala kontexten, men den är lättare att bygga upp eftersom den i högre grad är ett individuellt ställningstagande. Jag kan agera tolerant mot andra människor även om andra i omgivningen är intoleranta.

Tillit och tolerans spelar stor roll för ett lands utveckling. Tillit till andra människor gör livet enklare: det är lättare att få stöd och hjälp när man behöver det, och med ett bra socialt nätverk öppnas fler dörrar i livet. De sociala friktionerna i samhället minskar. Utan tillit är det svårt att samverka med människor som man inte är nära förtrogen med. Samhällets transaktionskostnader minskar dessutom av tillit. Det blir mindre kostsamt att ingå avtal med andra, eftersom en handskakning kan räcka. Behovet av att skydda sig eller agera mot bedrägliga beteenden minskar, vilket markant ökar den ekonomiska aktiviteten.

Tolerans ökar möjligheterna för de bäst lämpade att få bra positioner och jobb i samhället oavsett grupptillhörighet. Den ökar också förståelsen för omvärlden och gör den mindre hotfull, vilket dels kan ge nya perspektiv och idéer, dels stimulera till handling. Den amerikanska professorn Richard Florida menar att de mest framgångsrika städerna i världen präglas av tolerans. Toleransen skapar kreativa och dynamiska miljöer, vilket gör dessa platser attraktiva för såväl människor som företag (Florida, 2005).

Att som land ha höga nivåer av tillit kombinerat med hög tolerans ger idag en stor konkurrensfördel. Teknik och kompetens har blivit allt mer lättrörligt och konkurrensen från andra länder är stor. De ger inte samma stora fördelar som de en gång gav. Det sociala kapitalet i form av tillit och tolerans är däremot platsbundet – det går inte att flytta på. I en allt mer globaliserad värld där teknik, information och kunskap är lättrörligt har det sociala kapitalet därför blivit en allt viktigare konkurrensfaktor.

”Om vi inte börjar bli mer rädda om varandra, så kommer vi att bli mer rädda för varandra”

Tillit och tolerans verkar ge färdigheter hos människor som skapar fördelar i en allt mer globaliserad och komplex värld. En förmåga att förstå olika perspektiv, hantera olikheter och en vana att leva med förändring. Det är egenskaper som behövs för att motverka populism, näthat, åsiktskorridorer och en snuttifierad media. För om vi inte börjar bli mer rädda om varandra, så kommer vi att bli mer rädda för varandra!

 

 

Varför går det så bra för mormoner?

Något som förbryllat mig är hur en religiös sekt som mormonerna i USA kan vara så framgångsrika vad gäller entreprenörskap, kreativitet och ledarskap.

Utifrån det jag tidigare skrivit är mormonernas framgångar en paradox. Tillit och samarbetsförmåga mellan människor inom en sluten grupp som liknar och identifierar sig med varandra är inte tillräckligt för att skapa utveckling och framgång på den nivå som mormonerna uppnått, det krävs även tillit och utbyte mellan människor med olika bakgrund, erfarenheter och kunskaper.

Mormonerna kan närmast beskrivas som en religiös sekt med stark social kontroll. Men det är inte en allt igenom kvävande miljö eftersom mormoner tar med sig något från ungdomsåren som många menar har stor betydelse för deras framgångar.

En artikel i Svenska Dagbladet från den 25 juni år 2012* ger en del svar på det jag funderat över. En del av de faktorer som i artikeln lyfts fram som viktiga för mormoners framgång har att göra med ett starkt inbundet socialt kapital där den sociala kontrollen med ordning och lydnad är ett bärande inslag. Det handlar om barn som tidigt får ta ansvar i kyrkoarbetet, att utbildning värdesätts högt, att mormoner inte dricker alkohol och att det finns en stor familjefokus. Det finns starka sociala normer att förhålla sig till, vilket kan vara bra för dem som trivs i de roller som förväntas av dem. Men värre för dem som bryter normerna eller som vantrivs, t.ex. homosexuella eller kvinnor som inte vill anpassa sig till de patriarkala strukturerna. Den närmaste jämförelsen man kan göra med Sverige i sannolikt Gnosjö där den relativa framgången sägs bero på ”Gnosjöandan” – en cocktail av entreprenörsanda och samarbetsförmåga bl.a. grundat på kyrkans centrala roll i samhället.

Enligt forskningen så kan man bara komma till en viss gräns utvecklingsmässigt om man helt förlitar sig på ett starkt inbundet socialt kapital. Professor Richard Florida menar att tolerans är en viktig faktor för att en plats eller land ska nå framgång. Är toleransen låg så uppstår ett samhällsklimat som stöter bort människor som kan bidra med andra perspektiv och kunskaper. Det blir en idéfattig och intellektuellt torftig miljö där nya innovationer sällan föds och där försvarare av det rådande är mångtaliga. Förändringar i omvärlden upplevs som hotfulla och risken är stor att man missar viktiga omvärldsförändringar och att man hamnar på efterkälken.

Men det som artikeln också lyfter som viktigt för mormonernas framgångar är de tvååriga missionärsuppdragen utomlands. Detta leder till insyn i andra kulturer, till tvåspråkighet och nätverk i andra länder. Missionärserfarenheterna från långa dagar med dörrknackande i främmande land kan bidra till ökad kunskap om såväl förhandling, övertalning, laganda som om avslag och besvikelser. Det är först efter missionärsuppdraget som mormonerna genomför sin akademiska utbildning och har då en rad viktiga erfarenheter och viktig kunskap med sig. Man är vid det laget ofta också gifta samt några år äldre än de flesta andra amerikaner som genomför en akademisk utbildning. Mormoner anses i USA vara mer etiska och bättre på att samarbeta än andra medborgare.

Ett högt inbundet socialt kapital är i viss mening bra. Det leder till trygghet, ansvar och medskapande, men ska gruppen nå framgång krävs att man kan hantera det inbundna sociala kapitalets negativa sidor som social kontroll,  låg tolerans mot det avvikande och försämrad innovationsförmåga. Missionärsuppdragen utomlands och de erfarenheter som detta bidrar med tillsammans med  en hög utbildningsnivå kanske är de balanserande faktorerna som gör att mormoner som grupp är mer framgångsrika än andra, trots att gruppens starka sociala kapital snarare är inbundet än överbryggande.

* Jag printade ut artikeln, men tyvärr finns den inte kvar på Svenska Dagbladets webbsida.

Överbryggande socialt kapital kräver både tillit och tolerans

Stenåldern har rönt ett allt större intresse bland folk, inte minst olika dieter samt förra årets julkalender med familjen Hedenhös har inneburit ett uppsving för stenåldern. Men levde verkligen stenåldersmänniskor lika jämställt och harmoniskt som familjen Hedenhös? Ja, det finns en del som tyder på det!

De flesta forskare menar idag att teorierna om den starkes överlevnad är felaktig. Under den period som människan utvecklades från att vara apor till för ca 60 000 år sedan då människan började utvandra från Afrika till Asien, Europa och övriga världen har inga krigsfynd hittats, inga inslagna skallar eller bröstkorgar med spjut i.

Inte heller idén om den strikta uppdelningen i att mannen gick på jakt och kvinnorna tog hand om barnen och sällan lämnande grottan anses vara korrekt. Forskaren och författaren Lasse Berg menar att vi under den tiden levde ett ganska jämlikt liv, vi drog omkring i samarbetande grupper som delade på mat och sysslor.

Vi har varit en otrolig social varelse. Evolutionsbiologiskt har det inte varit särskilt smart att vara aggressiv. Det var den som var snäll, som kunde inordna sig i en grupp och gjorde så att andra hjälpte honom eller henne, som fick vidarebefordra sina gener. Vi har en inbyggd avsky i oss mot stöddiga människor och folk som ska styra och ställa över andra.

Att vi utvecklades till att bli sociala varelser är en viktig orsak till att människohjärnan utvecklades. Det kräver att hjärnan kan tolka andra människors känslor, att förstå den sociala dynamiken. Det är något som kräver mycket mer än styrka.

Att förstå andra människor innebär också en förmåga att anpassa sig efter andra. Detta har i förlängningen också inneburit att vi successivt förbättrat vår förmåga att förändra oss själva efter omgivningen och att vi med tiden kunnat inkludera allt fler människor i de grupper som vi identifierar oss med.

”Det är inte de starkaste som överlever, inte heller de mest intelligenta, utan de som har störst förmåga att förändras”

Charles Darwin, brittisk biolog, teolog och forskare

Vi är bra på att samarbeta, känna empati och anpassa oss efter varandras behov. Evolutionärt är det inte den starke som överlevt, utan de människor som i allt större grupper kunnat hålla sams under längre perioder. Denna tillit är medfödd. Det finns något som kallas spegelneuroner i hjärnan – vi mår bra av att spegla oss i andra. Detta osjälviska drag samt vår förmåga att tänka långsiktigt gör att vi faktiskt kan leva ihop i allt större samhällen.

Men det var också viktigt att hålla sams i gruppen. Den som bröt normerna riskerade att splittra gruppen. Vi har därför en medfödd instinkt att straffa dem som sviker, fuskar eller beter sig själviskt. Men vi bestraffar inte bara fuskare och de som agerar egoistiskt – också den som är annorlunda riskerar att mobbas och stöttas ut från gruppen. Detta är den evolutionära grunden till den främlingsfientlighet vi ser idag!

De flesta är därför väldigt måna om att passa in i den grupp (eller de grupper) som de identifierar sig med. Det finns inget som vi fruktar så mycket som att lämnas utanför gruppen – att bli mobbade, utfrusna eller utsparkade från den grupp som vi vuxit upp i eller som vi vill tillhöra. Vi har en existentiell rädsla för ensamhet. Denna rädsla sitter djupt inpräntat i generna på oss – den som förkastades av gruppen överlevde sällan. Människans mest onda egenskaper kommer oftast till uttryck i samband med grupptryck. Vi är kapabla att utföra de mest fruktansvärda handlingar om vi tror att den egna gruppen förväntar sig det av oss.

Det sociala kapitalets uppbyggnad kan delvis härledas från våra instinktivt uppbyggda känslor och beteenden. Man brukar skilja på inbundet och överbryggande socialt kapital, där det inbundna sociala kapitalet i hög grad är biologiskt nedärvt medan det överbryggande i högre grad påverkas av vår miljö och kultur. Det inbundna sociala kapitalet faller naturligt för människor. Att känna empati och vilja att samarbeta med människor inom familjen, bland vänner och bekanta eller andra som vi identifierar oss med är ett nedärvt beteende från stenåldern. I ett homogent samhälle litar folk på varandra för att de liknar varandra.

Det överbryggande sociala kapitalet är svårare att bygga upp. Det uppstår när människor från olika kulturella, sociala, ekonomiska och etiska sammanhang möts och påverkar varandra utan att konflikter uppstår – när det skapas positiva kontaktytor över gränser som annars kan utgöra en grund för misstro. Det överbryggande sociala kapitalet byggs upp genom människors positiva erfarenheter av varandra och på tillitsstärkande normer och värderingar som ofta kan härledas från landets eller platsens historia.

Inom politiken går det en stark skiljelinje mellan Sverigedemokraterna (SD) och övriga partier. SD anser att det är svårt att bygga ett starkt överbryggande socialt kapital – speciellt med människor från andra kulturer. Vi är biologiskt programmerade att främst känna empati och tillit till dem vi identifierar oss med. Vi bör därför sträva mot ett så homogent samhälle som möjligt. Mångfald skapar oro och otrygghet. Övriga partier menar däremot att ett öppet och tolerant samhälle är och historiskt har varit nyckeln till fred, välstånd och ekonomisk utveckling. Utveckling kommer av nya idéer, kreativitet och innovationsskapande. Kvaliteter som sällan uppkommer i homogena och trångsynta miljöer där människor tvärtom fryses ut om deras idéer eller sätt att vara avviker för mycket från rådande normer.

Under det senaste året har jag ofta sökt på Internet efter artiklar om socialt kapital och det har inte varit ovanligt att jag kommit in på sidor med främlingsfientligt innehåll. Det oroar mig! En del Sverigedemokrater är ganska pålästa om detta ämne och hänvisar till forskning som visar att det sociala kapitalet kan påverkas negativt i samhällen med stor mångfald. Det finns en viss sanning i detta – tilliten och det inbundna sociala kapitalet tycks minska något i mångkulturella samhällen. Men jag vill hävda att det inte gör något! Det viktiga för ett land som vill utvecklas på ett bra sätt och nå en hög generell välfärd för befolkningen är att hitta en bra balans mellan tillit och tolerans – det är då det mer betydelsefulla överbryggande sociala kapitalet växer sig starkt.

I boken ”Den svala svenska tilliten” visar Lars Trägårdh, Susanne Wallman Lundåsen, Dag Wollebæk och Lars Svedberg att lokalsamhälletilliten[1] ofta är större i små homogena kommuner i lands- och glesbygd än i storstadskommunerna Malmö och Sundbyberg. Enligt Sverigedemokraternas logik skulle dessa kommuner utgöra en förebild för andra att ta efter – få invandrare samt en homogen befolkning där folk litar på varandra. Men är detta verkligen ett ideal? Det stämmer att människor i lands- och glesbygd ofta litar på varandra och kanske hjälper varandra mer än grannarna gör i en storstad, men skälet till detta är att de ofta känner eller åtminstone känner till vilka de flesta andra är i närområdet. Det är tryggt och bra, men den höga tilliten är delvis en konsekvens av att inflyttningen av människor med annorlunda värderingar och erfarenheter är liten och att de som känner att de inte riktigt passar in ofta flyttar därifrån.

Den amerikanske professorn Richard Florida menar att de mest framgångsrika regionerna i världen präglas av tolerans, pluralism och öppenhet. I ett första steg söker sig konstnärer, bohemer och HBT-personer till dessa platser, i ett andra steg människor som arbetar med kreativa yrken och som ofta trivs i toleranta och spännande miljöer och i det tredje steget söker sig kapitalet och investeringarna dit. Personer som känner en generell tillit till andra människor tycker det är roligare att bo och leva i städer som kan erbjuda en mångfald av människor, bakgrunder och kunskaper. En av de viktigaste konkurrensfördelar som en plats kan ha idag är hög tolerans och tillit, dvs. ett starkt överbryggande socialt kapital. Det kan vara svårt att bygga upp om man inte har det och det går inte att flytta på – det är platsbundet.

”Lika barn kanske leker bäst, men olika barn hittar på nya lekar!”

Det är inget fel med hög tillit, tvärtom, men för att skapa ett modernt, kreativt och väl fungerande samhälle idag krävs det också tolerans. Tillit utan tolerans skapar inskränkta och bakåtsträvande orter med dålig potential för utveckling, medan tolerans utan tillit skapar individualiserade samhällen där var och en sköter sitt. Det är när en ort, stad eller land uppnår balans mellan tillit och tolerans på en hög nivå som det ideala överbryggande sociala kapitalet växer sig starkt. Sverige har hittills lyckats oerhört bra med detta, vilket enligt min uppfattning är vår viktigaste konkurrensfördel. Låt inte Sverigedemokraterna förstöra det!

 

[1] Lokalsamhälletillit är ungefär samma sak som inbundet socialt kapital fast fokus mer på den geografiska ytan än på släkt, vänner och människor man identifierar sig med.

Teknik, talang och tolerans

Richard Florida är en professor i ekonomi från USA som på mitten av 00-talet fick stor uppmärksamhet för sin bok ”Den kreativa klassens framväxt”. I Sverige var han extra populär eftersom han ofta lyfte fram oss som ett gott exempel. Kortfattat menar Florida att en hög koncentration av människor som arbetar med kreativa yrken har ett starkt samband med en stads positiva ekonomiska utveckling. Konstnärligt verksamma personer, stort inslag av homosexuella och bohemiska människor bidrar till en öppen, tolerant och dynamisk miljö som även attraherar andra människor med kreativa yrken. Dessa städer drar enligt Florida till sig såväl ett stort utbud av nöjen med många restauranger, caféer, teatrar, festivaler m.m. som annan affärsverksamhet och riskkapital.

Florida pratar om de tre T:nas betydelse för en stads utveckling – teknik, talang och tolerans. Det är enligt Florida bättre att vara en stad som satsar på kultur, utbildning och vara tidig med tekniska innovationer och därmed tilldragande för bohemer, konstnärer och människor inom den s.k. kreativa klassen, än att satsa på t.ex. shoppingcentra, sportanläggningar och spektakulära byggnader.

En egen reflektion jag har kring de tre T:na, är att teknik och talang i en allt mer globaliserad värld ganska enkelt kan flytta över landsgränserna. Ny teknik sprids snabbt och hela världen konkurrerar om de största talangerna, men tolerans är platsbunden. Det är även tillit och det sociala kapitalet.

I takt med globaliseringen har ”mjuka värden” blivit allt viktigare som konkurrensfaktor. Sverige konkurrerar knappast med bra klimat eller att landet geografiskt ligger bra till, inte heller drar höga marginalskatter eller brist på privata riskkapitalister till sig de största talangerna. Det gör däremot tillit, tolerans, trygghet, låg kriminalitet, jämställdhet, ohierarkiska arbetsplatser och hälsosam miljö – och på alla dessa punkter håller Sverige världsklass!