Etikettarkiv: Skola

Det sociala kapitalets geografiska fördelning

Den kommun i Sverige som har det högsta överbryggande sociala kapitalet är…?

Jag har tagit fram ett mått på det sociala kapitalet och utifrån detta rankat samtliga Sveriges kommuner. Måttet är framtaget utifrån vad jag själv anser bör ingå, men även utifrån vilken statistik som är tillgänglig. Precis som för många andra statistiska mått så finns det brister och detta mått fångar knappast in alla viktiga faktorer som det sociala kapitalet består av. Dessutom ger olika forskare olika tyngd åt olika aspekter av det sociala kapitalet, så vilka variabler som ska ingå och vilken vikt de ska ha är inte självklart på något sätt. Se mitt förra inlägg för att se vilka variabler som ingår i måttet.

Den här statistiken kan säkert upplevas som känslig eftersom den i någon mening är ett mått på hur människors sätt att vara påverkar utvecklingen i den egna kommunen. Så innan jag går in på statistiken, så är det några saker som behöver klargöras.

Sverige har generellt ett högt socialt kapital och det är inte jättestora skillnader mellan kommunerna vad gäller t.ex. den generella tilliten till sina medmänniskor. Skillnaderna är avsevärt större när man jämför olika länder. De kommuner som ligger sämst till har ungefär samma generella tillit som människor i genomsnitt har i Tyskland, så även de kommuner som rankas lägst har i ett internationellt perspektiv ett högt socialt kapital.

Ofta ligger förklaringen till ett lägre socialt kapital i kommunens historia. Har befolkningen generellt kunnat förbättra sin situation genom egna insatser eller genom horisontella samarbeten mellan jämbördiga parter, eller har man historiskt varit beroende av en adelsfamilj eller av en dominerande arbetsgivare för att skapa ett bra liv åt sig själv och sin familj. Bruksorter och kommuner med stora slott och herresäten har av den anledningen ofta lite lägre socialt kapital – levnadsmönster, normer och värderingar tycks föras över från en generation till en annan. Men naturligtvis spelar händelser i modern tid också roll. Stora mut- och korruptionsskandaler påverkar t.ex. förtroendet för kommunen och den generella tilliten. I speciellt städer spelar den fysiska stadsplaneringen en viktig roll för att skapa bra offentliga mötesplatser och för att undvika boendesegregering. Faktorer som ett skickligt ledarskap, bra skolor, ett starkt civilsamhälle och att kommunen är en bra arbetsgivare och har en effektiv och rättssäker myndighetsutövning är andra saker som spelar roll.

Ett lågt socialt kapital påverkar kommunens utveckling negativt, men det kan också vara så att en dålig utveckling i kommunen påverkar det sociala kapitalet negativt. Tillit bygger på ömsesidighet – man ger vad man får och man får vad man ger. Det kan i vissa orter finnas väl motiverande skäl till att människor tappat förtroendet till t.ex. den egna kommunen eller till den nationella politiken. En politiskt misskött kommun där vissa orter förfördelats samtidigt som den stora arbetsgivaren flyttar till ett låglöneland och den privata och offentliga servicen monteras ned är knappast något som bygger ett starkt socialt kapital.

Det är viktigt för kommuner som hamnar lite lågt att fundera kring varför man gör det och vad man kan göra för att förstärka det sociala kapitalet. Det kan helt enkelt vara en (av flera) viktiga förklaringar till att det inte går så bra för kommunen.

Tydliga geografiska mönster

I vissa områden finns det ganska tydliga geografiska mönster, vilket bekräftar att socialt kapital är något som åtminstone delvis har historiska förklaringar.

OBS! Jag har ändrat i den ursprungliga kartan som publicerades här. Det är kategoriseringen av lågt, genomsnittligt och högt socialt kapital i kartfunktionen som blev lite fel. Några kommuner som har legat på gränsen mellan två kategorier kan därför ha bytt färg i den uppdaterade kartan nedan.

Socialt kapital

För pilen över kartan för att identifiera kommunen.

Högst socialt kapital finns längst Norrlands norra kust samt i stora delar av Norrbotten, runt Storsjön i Jämtland och Siljan i Dalarna, i Halland samt delar av Värmland och Västra Götaland. Även en del av de mer välbeställda förortskommunerna till våra tre storstäder hamnar högt i rankingen – men långt ifrån alla.

Lägre socialt kapital återfinns främst i en del av Norrlands inlands- och skogslän, delar av Dalarna och Gävleborg, Bergslagen, Dalsland samt stora delar av Skåne och Södra Kronoberg.

Ranking av kommunerna

Jag kommer inte att publicera hela rankingen på en gång, utan det kommer att ske i omgångar. Den kommun som rankas högst får vänta lite på att få se sitt resultat. Nästa inlägg publicerar måndagen den 27 november.

De kommuner som är intresserade av att veta mer om undersökningen, ert resultat och socialt kapital får gärna ta kontakt med mig. Även andra synpunkter och frågor kring undersökningen och resultaten är välkomna.

Tilliten ökar med utbildningsnivån

Alla barn och ungdomar måste ha samma rättigheter och möjligheter till en bra utbildning. Detta är grundläggande för att skapa en hög tillit i samhället. På individnivå är utbildning, kanske den viktigaste förklaringen till hög tillit och tolerans. Utbildning med betoning på bildning vidgar individens sociala horisonter och ger kunskap om ”de andra”. Konspirationsteorier får sämre fäste bland högt bildade, och de har ofta en större förståelse för att saker kan vara komplexa och för att problem inte alltid har enkla lösningar. Samtidigt byggs tillit upp utifrån de sammanhang man ingår i. En högutbildad person som bor i en trygg miljö och umgås med personer utan stora sociala problem har större skäl att känna tillit, än en person som växt upp i problemområden under svåra sociala omständigheter.

Utbildningsnivå 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2016 Förändr. 05-16
Förgymnasial utbildning 67 65 64 64 64 64 62 -5
Gymnasial utbildning 73 71 71 71 71 69 70 -3
Eftergymnasial utbildning 81 80 82 81 82 81 79 -2
Totalt 74 72 74 73 73 72 72 -2

Källa: Folkhälsomyndigheten

Ca fyra av fem med hög utbildning anger att de i allmänhet kan lita på andra människor, medan endast tre av fem anger det bland de med låg utbildning. Minskningen i tillit över tiden har också varit större bland dem med låg utbildning.

”Mot bättre vetande”

Resultaten i skolan har debatterats flitigt de senaste åren, inte minst efter att resultaten i den så kallade Pisa-undersökningen på allvar uppmärksammats. Inte enbart för att dessa har försämrats sedan början av 2000-talet, utan också för att skillnaderna mellan olika skolor har ökat. Skolverket skriver på sin webbplats att den svenska skolan inte längre klarar att erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever oavsett social bakgrund och ekonomiska möjligheter. Om barn och ungdomar från olika uppväxtförhållanden sällan möts, när samhällen blir segregerade och ojämlika, så minskar möjligheten för dem med sämst förutsättningar att skapa nätverk och lära känna människor som kan stärka deras sociala och kulturella kapital. De som kommer från socialt utsatta områden får färre möjligheter att lära sig socialt gångbara färdigheter eller lära känna människor som kan vara till stöd och hjälp, till exempel för att få jobb eller bostad. Mer sociokulturellt blandade skolor ger också de mer välbeställda barnen en större förståelse för att alla inte lever under samma villkor som de själva. Skolan är tillsammans med arbetsplatsen den kanske viktigaste mötesplatsen för att skapa en generell tillit mellan människor med olika bakgrund.

Ungas tillit sjunker

I november förra året offentliggjorde Folkhälsomyndigheten årets resultat från den nationella folkhälsoenkäten som visar statistik om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid.

Ett område handlar om sociala relationer. Det har visat sig vara en viktig förklaringsfaktor för människors hälsa. En av frågorna inom det området handlar om generell tillit där frågan lyder. ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?”

Jag kommer i ett antal inlägg visa hur den generella tilliten ser ut i Sverige fördelat på kön, ålder, län, utbildning och födelseland. Jag börjar med kön och ålder.

Tabell 1: Andel med generell tillit, uppdelat på kön, 2005-2016
Kön 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2016 Förändring 05-16
Kvinnor 74 71 74 73 72 72 72 -2
Män 73 74 73 72 73 72 72 -1
Totalt 74 72 74 73 73 72 72 -2

 

Vad gäller kön finns det ingen skillnad vad gäller tillit. Män och kvinnor uppvisar nästan exakt samma nivå av generell tillit såväl år 2016 som sett över tiden. Däremot är skillnaderna desto större när det kommer till ålder.

Tabell 2: Andel med generell tillit, uppdelat på åldersklasser, 2005-2016
Ålder 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2016 Förändring 05-16
16-29 år 63 61 62 60 59 59 56 -7
30-44 år 74 75 75 73 75 70 72 -2
45-64 år 78 75 76 76 75 77 76 -2
65-84 år 78 77 80 80 80 78 80 2
16-84 år 74 72 74 73 73 72 72 -2

De som är unga idag har alltså lägre generell tillit till andra människor än vad äldre har. Det beror delvis på att yngre rent generellt har en lägre tillit än de som är 30 år och äldre. De flesta får en högre tillit i takt med att de får större erfarenhet av livet. Men det finns också en generationseffekt som innebär att de som är födda efter cirka 1980 i genomsnitt har en lägre generell tillit till andra än de som är födda tidigare, även vid samma ålder.

Många unga saknar i dag både arbete och egen bostad. Det gör att de lätt tappar tilliten till sig själva och hela samhället.

Med tanke på att tilliten sjunkit dramatiskt i USA och Storbritannien och vad detta inneburit för dessa länder måste den här begynnande minskningen i Sverige tas på allvar. Totalt sett har den generella tilliten minskat med två enheter sedan år 2005 – inte särskilt farligt. Men i åldersklassen 18-29 år har minskningen varit hela 7 procentenheter. Kommer den nedgången i tillit att bestå även när de blir äldre och därmed sprida sig i de äldre åldersklasserna och kommer tilliten hos dem som idag är tonåringar att fortsätta minska? Den lilla ökning av tilliten bland äldre, som delvis kompenserar för de yngres minskande tillit, beror sannolikt på att de yngre pensionärerna är mer välutbildade än de äldre som avlidit under mätperioden.

Vad beror den här minskningen på? Och vad ska man göra för att bryta denna trend?

I dag har vi en segregerad skola där en del barn går i friskolor, medan andra hamnar i kommunala skolor. Den allmänna värnplikten är skrotad och medievärlden är allt mer segregerad så man inte längre behöver ta del av andra åsikter än de man redan är bekväm med.

Jag tror inte det finns en eller ett fåtal förklaringar till att tilliten minskar bland unga. Citaten ovan kommer från historikern Lars Trägårdh. Han nämner några viktiga anledningar, men det finns fler.  Alla vill naturligtvis att det ska satsas mer pengar och att man måste öka kunskapen i samhället om just det eller de områden man själv arbetar med eller är intresserad av. Tidigare har jag dock trott att tilliten är hyfsad stabil. I utvecklade demokratier har den historiskt varit det. Men mycket tyder på att denna stabilitet upphört och vi behöver därför få mer kunskap och hitta strategier för att bryta denna negativa trend.  Det behövs mer forskning inom området. Jag tror att tillit kan jämföras med klimatet. Precis som med ett varmare klimat är risken stor att vi inte kommer att märka av en lägre tillit förrän det är för sent eller åtminstone väldigt svårt att vända utvecklingen.

Kund, brukare eller medlem?

Kunden har alltid rätt brukar det heta, men har du samma rätt om du är medlem? Något jag funderat över är hur förvirrat och ologiskt begreppen kund, medlem och medborgare numera används.

Företagen vill idag helst göra oss kunder till medlemmar. Det är förståeligt. Jag har som kund inga skyldigheter gentemot ett företag mer än att betala för varan. Men som medlem får jag en annan relation till företaget. Jag blir en del av en föreställd gemenskap och kanske får jag positiva känslor för företaget. Om jag visar mig köplojal mot företaget kan jag också få en del erbjudanden och rabatter, men i det beroendeförhållande som byggs upp försvagas i någon mening också mina rättigheter som kund. Genom att få rabatter och uppmärksamhet från företaget kan jag t.o.m. känna lite skuld om jag på något sätt ”sviker”, t.ex. genom att klaga eller handla hos en konkurrent.

Genom medlemskapet ger vi också företaget information om oss själva som kan användas för att rikta reklam till oss och på aggregerad nivå också användas för att få kunskap om konsumtionsmönster inom olika kundkategorier. Ja, just, det – kundkategorier! Ur företagens perspektiv är vi ju inte medlemmar, utan mycket entydigt kunder.

I relationen till ideella föreningar så börjar vi istället alltmer se oss som kunder istället för medlemmar. Kanske en konsekvens av att företagen börjat definiera oss som medlemmar? Många förstår inte att ett medlemskap innebär skyldigheter, inte bara rättigheter. Till exempel rätten att delta i föreningens verksamhet och att utöva medlemsinflytande genom att rösta på föreningens årsmöte, men också skyldighet att betala medlemsavgifter och att följa föreningens stadgar och bestämmelser. En mycket stor majoritet av alla människor som jobbar för en förening gör det också helt ideellt.

Men många som betalat en medlemsavgift tror att de har köpt en tjänst. De ställer då samma höga krav på effektivitet och service på de ideellt arbetande medlemmarna som på ett företag samt kräver att ”tjänsten” anpassas till deras omedelbara behov eller vilja, t.ex. att sonen Albin alltid ska spela som forward i knattelaget. Inte underligt att det ideella engagemanget hos många som konfronteras av kravställande egocentriska människor efterhand då tynar bort.

Sist men inte minst har vi den offentliga sektorns välfärdsfunktioner. Där blir vi som brukare eller medborgare numera kallade kunder av privata vårdföretag och skolor. Men det är ett missförstånd att det t.ex. är elever eller vårdbehövande äldre som här är kunder, det är istället kommunen som är kund eftersom det är de som köper tjänsten av företagen. Brukaren ges visserligen möjlighet att välja, men det är kommunen (eller andra offentliga institutioner) som är kunden.

En ytterligare infallsvinkel kring frågan kring privat eller offentlig utförare är lämpligheten i att privatisera myndighetsutövning, som t.ex. betygssättning eller bilprovning.  Centralt för myndighetsutövning är att den ska vara rättssäker. Det får inte finnas incitament hos den som ska sköta utövningen att inte följa en byråkratisk ordning med generella regler och stark objektivitet.

Man är en kund till företag, inte en medlem. Man är en brukare eller medborgare i förhållandet till det offentliga, inte en kund. Och man är en medlem i ideella föreningar vilket inbegriper både rättigheter och skyldigheter – inte en kund som köpt sig fri från skyldigheterna genom att betala en medlemsavgift. Så enkelt är det, men så i hopblandat i dagens samhälle.

Varför skriver jag då om detta i min blogg? Jo, jag tror att den här sammanblandningen kan skada tilliten i samhället. Jag återkommer till det i ett senare inlägg.

Dominobrickor som står glest

Kuratorn Mahmoud Azzam har skrivit en masteruppsats om unga vuxna från Rosengård och socialt kapital. Det finns några riktigt bra liknelser i artikeln för att beskriva behovet av ett överbryggande socialt kapital i området.

Studien visar att ungdomarna i Rosengård var väldigt aktiva med att bygga relationer inom området och hade nära relationer med sina familjer. Men familjerna hade inga förbindelser utåt och ungdomarna fick inte kontakt med personer som kan bidra med andra typer av kunskap och inspiration. På det sättet kan man likna Rosengård vid en by på landet, ett ruralt område.

Det fungerar lite som dominobrickor. Inne i området står dominobrickorna närmare varandra, medan utåt sett är det mer glest mellan brickorna och man når kanske inte fram. Då växer man upp i den här slutenheten som bygger på familj, släkt och i närområdet.

Sverige är väldigt framåt i världen när det gäller socialt arbete. Men socialt kapital är något som används väldigt sällan i det sociala arbetet. För att kunna överbrygga glesheten mellan brickorna så behövs det mäklare som skapar tajtare kontakter mellan unga vuxna i området och resurserna som finns ute i samhället. Om du vill arbeta och studera till exempel, hur kan jag hjälpa dig med det? Har jag några kontakter som kan hjälpa dig? Det blir en utmaning för det sociala arbetet att hitta personer som kan inspirera unga vuxna. Personer som kan vara förebilder, länkar och ha en överbryggande roll

Artikel från Akademikerförbundet

Ny bok från Putnam

Den forskare som betytt mest för att popularisera området socialt kapital är den amerikanske forskaren Robert Putnam. Efter hans två böcker ”Making democracy work” och ”Bowling alone” har han hög status i forskarvärlden. Nyligen kom han ut med en ny bok som fått stor uppmärksamhet. Den handlar om hur det sociala kapitalet utvecklats i USA med utgångspunkt från barnen.

Boken heter just ”Our kids” och nedan följer tre recensioner/artiklar om boken i Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Dagens Samhälle.

Recension i GP
Artikel i SvD
Krönika från Dagens Samhälle

Den amerikanska drömmen tycks vara nåbar för allt färre. På 1950-talet var det självklart att barnen skulle få en ekonomisk standard som översteg föräldrarnas. Idag är det inte alls lika vanligt att barnen når den standard som deras föräldrar haft.

Men vad beror det på att så många amerikaner under så lång tid fått det allt sämre, och konsekvent misslyckas med att klättra på den socioekonomiska stegen?

I Putnams 50-tal var skillnaderna mellan fattiga och rika barn i skolan liten – så pass, skriver han, att många inte visste, eller inte brydde sig, om en klasskompis hade rika eller fattiga föräldrar. Idag lever alltfler familjer i bostadsområden som är ekonomiskt separerade och skolorna har blivit alltmer segregerade. Utvecklingen har inte gått lika långt i Sverige som i USA, men även vi brottas med en ökad inkomstojämlikhet, segregerat boende och större skillnader i skolresultat mellan elever som går i olika skolor. Det är som Mats Edman skriver i sin krönika en risk i att den utveckling man nu ser i USA kan läsas som såväl facit som prognos även för Sverige.

Även om jag inte läst boken själv än, så vill jag ändå rekommendera den till såväl politiker som journalister och andra makthavare. Det är en bok om en möjlig framtid även i Sverige, en framtid som få vill ha.

Statistikskolan, del 1

Det här inlägget kanske inte främst handlar om socialt kapital, men jag är ju i grunden statistiker och kan inte låta bli att någon gång ibland även dela de funderingar jag har kring hur man tolkar statistik.

Internet har ju gjort det väldigt enkelt för kunder att betygssätta sin upplevelse av en vara eller tjänst. Men kan vi verkligen lita på dessa betyg? Lite fingervisning kan de säkert ge, men det kan vara bra att känna till hur lätt betygssättningen kan bli missvisande.

Jag läste nyligen i en artikel i tidningen Modern Psykologi att böcker som fått priser och uppmärksammats i media ganska snabbt får sämre betyg av läsarna.  Det låter ju mycket märkligt, men anledningen är att priserna drar till sig ovana läsare som tycker att den prisbelönta boken är svårläst eller tråkig och därför ger boken ett lägre betyg än tidigare mer vana bokläsare gjort.

Samma sak tror jag gäller kunders betygssättning av hyrfilmer eller streamade filmer. En del dialogdrivna kvalitetsfilmer ska kanske inte marknadsföras som ”skrattfest” eller ”spännande thriller” som man ibland gör för att locka till sig kunder. Det drar till sig ”fel” kunder som i sitt missnöje över ”felvalet” ger bottenbetyg till filmer som egentligen håller hög kvalitet. De mer medvetna filmälskarna gör sällan samma felval. De ser inte på ”dåliga” filmer och betygsätter dem därför inte heller. Det medför att betygen för sämre filmer ofta överskattas medan betygen för kvalitetsfilmer underskattas.

Det fick mig också att fundera över hur föräldrar betygssätter privata respektive offentliga förskolor/skolor. Min hypotes är att de som väljer privata alternativ gör mer medvetna och kanske också ideologiskt färgade val och därför har starkare incitament att ge den skola de valt ett högre betyg. Människor är i allmänhet funtade så att vi i det längsta försvarar de val vi gjort. Det tar helt enkelt emot att för sig själv erkänna att den privata skola som man valt till sitt barn inte motsvarar förväntningarna.  De som däremot inte gör något medvetet val, utan låter sina barn gå i den kommunala förskola eller skola som ligger geografiskt närmast, kan däremot ”kosta på sig” att vara missnöjda på ett annat sätt.

Det är min hypotes. Vad tror du?

 

 

New Public Management

Bra artikel av civilminister Ardalan Shekarabi i Svenska Dagbladet om avigsidorna med New Public Management (NPM). De senaste decennierna har mål- och resultatstyrning, ökande kontroll och användandet av ekonomiska incitament och köp-och-säljmodeller präglat offentlig sektor. Man har försökt göra marknad av ett område som inte har med marknaden att göra.

Allt är inte fel med NPM som Ardalan mycket riktigt beskriver, men det uppstår en annan incitamentsstruktur som riskerar att undergräva tilliten till välfärdens institutioner.

Det finns en paradox i att åtgärder som var tänkta att minska byråkratin idag har skapat en helt ny administrativ börda. Återrapporteringskrav, utvärderingar och kvantitativa jämförelser tynger välfärdsmedarbetarnas vardag, men har inte införts av en slump. De marknadsreformer som genomförts har haft svårt att garantera likvärdigheten. Kontroller har varit nödvändiga i såväl privat som offentligt utförd välfärd för att förhindra att ersättningsmodeller och konkurrens styr mot att man exempelvis försöker undvika brukare som upplevs som kostsamma. Förekomsten av ett vinstintresse i välfärden kräver reglering för att inte leda fel.

Avigsidorna med New Public Management urholkar tilliten. I stället för att lita på välfärdsmedarbetarnas kompetens och erfarenhet sätts fyrkantiga styrmodeller och betungande uppföljning i centrum.

Länk till artikel i SvD

 

Bollen är rund!

Naturkapitalet är fotbollsplanen. Det fysiska kapitalet är läktare, omklädningsrum och de finansiella möjligheterna att köpa de bästa spelarna. Humankapitalet är hur skickliga spelarna är tekniskt, vilken fysik de har, hur vältränade de är och hur skickliga de är på taktik och på att förstå tränarens instruktioner.

Men hur kan mindre klubbar med gropig fotbollsplan, dålig ekonomi och mediokra fotbollsspelare ändå ibland vinna över storklubbar med de allra bästa förutsättningarna. Bollen är rund säger en del, allting kan hända på en fotbollsplan! Visst kan turen spela in, men det som glöms bort är lagets sociala kapital. Att spelarna litar på varandra, att de gör sitt bästa, att de uppträder som ett lag, att nya spelare lätt kommer in i laget oavsett var de kommer ifrån och att spelarna trivs ihop både på och utanför planen. Det är kvaliteter som är svåra att skapa oavsett hur mycket pengar och goda förutsättningar klubben har.

På samma sätt kan kommuner eller orter som inte har de bästa förutsättningarna klara sig bättre än vad som kan förväntas av dem. En kommun kan ligga långt från allfartsvägarna med bristfällig infrastruktur och med en försvinnande liten andel akademiker. Men företagsklimatet rankas ändå högt, skoleleverna har bra betyg, inflyttare känner sig välkomna och föreningslivet blomstrar. Folk trivs och är stolta över att bo i eller komma från kommunen!

På samma sätt som ett på papperet sämre fotbollslag ibland kan slå det bästa laget, kan en kommun med sämre förutsättningar ändå utvecklas ganska bra. Det sämre fotbollslaget eller den lilla bruksorten kan inte konkurrera med resurser som man inte har, men klubbkänsla eller samhällsanda är inte förbehållet storklubben eller storstaden. Mjuka värden kan locka såväl människor som företag till en kommun, dvs. ett högt socialt kapital kan stärka såväl humankapitalet som det fysiska kapitalet. Eller om vi ska prata fotbollsspråk: Ge fler nyförvärv och sponsorer!

 

Rättvisa lärare motverkar politiskt missnöje

Skolans roll i samhället är en het fråga. Stämmer resultaten från PISA-undersökningen,  vad beror de försämrade resultaten på och vad kommer detta att innebära för Sverige på sikt? Frågorna kring skolan är många och svaren varierar beroende på var man står politiskt och vilka upplevelser man själv har haft eller har av skolan.

Örebroforskaren Ali Abdelzadeh lägger i sin doktorsavhandling fram ytterligare ett skäl till varför det är så viktigt med duktiga lärare och att ha en skola av hög kvalitet. Han har undersökt vad det är som orsakar och motverkar politiskt missnöje bland ungdomar.  Han visar bland annat att många ungdomar utvecklar attityder till hela det politiska systemet utifrån sina relationer med lärararna. Studien visar också att ungdomar som redan har en negativ inställning till politiska institutioner oftare upplever att de blir orättvist behandlade av sin lärare.

– Det innebär att samtidigt som lärarna har möjlighet att förändra elevernas attityd till politiken kan de också straffas av elevers förutbestämda idéer om hur samhället fungerar. Idéer som kan komma från föräldrar, kompisar eller media till exempel. Det går åt båda hållen, säger Ali Abdelzadeh.

Det är svårt att bygga tillit och socialt kapital om människor känner sig orättvist behandlade eller kränkta. Jämlika länder eller länder med stor social rörlighet har lättare att bygga socialt kapital än länder där människor inte uppfattar sin levnadsstandard och möjlighet att lyckas som rättvisa. Jag kommer att återkomma till detta ämne i nästkommande inlägg på bloggen.

Länk till artikel