Taggarkiv: Snällhet

Psykologisk trygghet

Ända sedan 2002 har företaget Google sökt svaret på varför vissa team är mer produktiva och framgångsrika än andra. Det de kom fram till kanske överraskar en del. Man hittade nämligen ingen gemensam nämnare som talade för att själva sammansättningen av teamen utgjorde någon skillnad i produktivitet. Högt utbildade och erfarna medarbetare i teamet var ingen förklaringsfaktor, inte heller köns- eller åldersfördelningen eller sammansättningen av olika personlighetstyper som t.ex. fördelningen av introverta och extroverta i teamet. Nyckeln för att skapa ett ”dreamteam” var istället psykologisk trygghet – att de kände sig trygga i gruppen, dvs. att de inte riskerade att bli förödmjukade, straffade eller utslängda om de hade en avvikande mening samt att man inför gruppen vågade vara öppen och visa känslor.

Googles forskarteam använde empati eller snällhet som sammanfattande ord för att beskriva vad som skapar framgångsrika grupper. Empati och snällhet i all ära, men jag tycker tillit bättre fångar vad det handlar om. Det kan ibland vara naivt att vara snäll och den som är snäll riskerar att bli lurad i fel sällskap. En alltför empatisk chef kan t.ex. skapa osäkerhet och risken finns att medarbetarna tappar tilliten till chefen, tar saker för givna och börjar utnyttja snällheten. Missriktad snällhet kan också innebära att man inte säger ifrån om man har en avvikande mening. Många människor värnar också sin identitet som god även om andra känslor tar över, vilket kan leda till att ord och handling inte följer varandra. Och är det något som kan splittra en grupp så är det dubbelmoral – att man handlar eller talar med kluven tunga.

Snällhet och empati är naturligtvis inte oviktiga faktorer i sammanhanget och i de flesta fall också något positivt, men det är tilliten som enligt min mening skapar psykologisk trygghet. Och tilliten kommer av att man inte ser varandra som konkurrenter, att man respekterar varandra, att man är nyfiken på vad andra har att ge till gruppen och att man har en öppenhet inför varandras åsikter och synpunkter.

Socialt kapital ger makt till de snälla

Vad är det som är viktigt för oss människor? Många skulle nämna demokrati, tillväxt, sociala relationer, hälsa, trygghet och lycka? Media är fulla med reportage och artiklar kring hur vi ska bli lyckliga, få bättre hälsa, hur vi bygger relationer och vad vi kan göra för att förbättra vår ekonomi.

En i stort sett enig forskarkår menar att det sociala kapitalet i mycket hög grad påverkar dessa faktorer positivt. Men när samma faktorer som tidningarna skriver spaltmeter om lyfts från individnivå till en kollektiv nivå dör intresset totalt.

Socialt kapital kanske är ett dumt begrepp. Man kan tänka sig att ordet socialt skulle locka till sig vänstersympatisörer och att kapital göra högersympatisörer nyfikna, men det kanske är tvärtom – det blir ett konstigt begrepp för alla. Kanske problemet är att forskare är oense om vad exakt socialt kapital är? Ekonomi har funnits som forskningsområden i flera hundra år, socialt kapital blev etablerat som begrepp först på 1990-talet, så det är en relativt ny vetenskap. Ett annat skäl till att det inte fått så stor uppmärksamhet är kanske att området spänner över så många vetenskaper som statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, filosofi, evolutionspsykologi etc.

Ofta använder man istället ordet tillit, men det kan också vara svårt att ta till  sig. Tillit bygger på kasulitet, dvs. jag litar på dig om jag tror att du är att lita på och du litar på mig om du tror att jag är att lita på. Det är ett ömsesidig samspel, där det kan vara svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget.

Det enklaste vore kanske att prata om hur man kan vara snäll – som läkaren, professorn och författaren Stefan Einhorn gör. Det är enkelt att ta till sig. Men om ingen annan är snäll kan det vara dumt att vara snäll. Där tilliten och det sociala kapitalet är lågt råkar den snälla illa ut.

Socialt kapital skapar strukturer som gör att det lönar sig att vara snäll. Snälla människor kan lita på att andra människor man möter belönar snällheten istället för att dra egennytta av den. I länder och platser med ett lågt socialt kapital råkar den snälla personen ofta illa ut, det är istället den som är misstänksam som klarar sig bäst och den mest hårdföra som tar makten, får tolkningsföreträdet och skaffar fördelar för sig själv och sina närmaste.

Det är därför jag tycker socialt kapital är så viktigt!

Nytt center ska forska om tillit och godhet

Den 1 juni i år bildades Center for Social Sustainability vid Karolinska institutet. Det ska dels kartlägga tidigare forskning, dels stötta nya forskningsprojekt om social hållbarhet. Och så ska man så småningom kunna ge kurser och utbildning inom den övergripande frågan: hur kan vi fungera bättre tillsammans, både som individer, i grupper och i organisationer, så att hela samhället blir mer hållbart?

”Allt som rör problemlösning i världen utgår från att det är människor som fattar besluten, säger Christina Andersson. Därför måste vi försöka förstå hur och varför vi agerar som vi gör och vad som möjliggör eller förhindrar att människor samverkar effektivt.”

Det ska verkligen bli intressant att följa denna forskning. Social hållbarhet täcker in många olika områden, men mest intressant tycker jag forskningen om samverkan ska bli. Alla framhäver betydelsen av samverkan (med all rätt), men hittills har det varit få som ägnat tid åt att verkligen förstå hur komplext det ibland kan vara att få människor med olika kulturer, värdegrunder, yrken och erfarenheter att samarbeta på ett framgångsrikt sätt.

Länk till artikel i SvD