Boktips

0

Dela gärna!

Här kommer jag att tipsa om böcker, rapporter och forskning som handlar om tillit och socialt kapital!

 “Den fungerande demokratin” av Robert D. Putnam (1993)

Varför lyckas vissa demokratier och varför misslyckas andra?  Den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnam fick på 1970-talet tillfälle att utföra praktisk forskning på Italien som då gick från en stark statlig styrning till ökad regional styrning. Putnam kom fram till att det var väldigt stora skillnader mellan hur regioner i norra respektive södra Italien lyckades hantera det ansvar som givits dem.  Putnam visade att skillnaderna till mycket stor del berodde på att det sociala kapitalet var bättre utvecklat i norra Italien.

Den fungerande demokrati används som lärobok i statsvetenskap världen över och har blivit en modern samhällsvetenskaplig klassiker.

Läs mer på Wikipedia
Köp boken här

“Den ensamme bowlaren” av Robert D. Putnam (2000)

Det var med denna bok som begreppet socialt kapital på allvar uppmärksammades. Boken fick stor genomslag i USA eftersom Putnam utifrån en mängd statistik och indikatorer visade att amerikaner gör allt mindre gemensamt – därav namnet den ensamme bowlaren. De sociala kitten i samhället hade eroderas och det för USA så viktiga civilsamhället var inte lika starkt som det en gång var. Putnam försökte också förklara vad detta berodde på., bland annat nämner han Tv:n och bilpendlingen som två bovar i sammanhanget.

Boken fick mycket stort genomslag bland politiker och delar av allmänheten, däremot har delar av boken fått rätt mycket kritik från andra forskare.  Något som jag tänker återkomma till på bloggen.

Läs på Wikipedia
Köp boken här

“Sociala fällor och tillitens problem” av Bo Rothstein (2003)

Den svenska forskare som skrivit mest inom detta område är statsvetaren Bo Rothstein. I denna bok görs en i min mening mycket bra genomgång av vad socialt kapital egentligen är och vad det är som i grunden skapar socialt kapital.

Rothstein är kritisk till delar av Putnams teorier. Alla frivilliga organisationer är inte av godo för det sociala kapitalet. Många föreningar och sociala nätverk är faktiskt
uppbyggda för att skapa misstroende mot andra människor. Det kan t.ex. vara organisationer av religiös, politisk eller etnisk karaktär. Det finns också rent brottsliga organisationer som Hells Angels och maffian. Rothstein menar att grunden för ett väl fungerande samhälle och ett högt socialt kapital snarare finns i människors tillit för samhällets institutioner än i föreningsverksamhet och sociala nätverk.

Köp boken här

“Är svensken människa?” av Henrik Berggren och Lars Trägårdh (2006)

Detta är en historiebok om Sverige. Inte över vikingar, kungaföljder och krig, utan om svenskens kynne, kultur och samhällsorganisation. Vi är inte alls landet lagom. I jämförelse med de flesta andra länder i världen är vi på många sätt extrema. Men vi har lyckats med något som få andra länder har gjort – skapat ett relativt sett humanistiskt och effektivt samhälle där människor i huvudsak litar på såväl varandra som på landets samhällsinstitutioner.

Men hur har detta gått till? Det svenska folkhemmet? Nja, den var snarare en naturlig utveckling av redan tidigare utbredda värderingar och normer bland befolkningen. Författarna spårar istället vår karaktär till alliansen mellan bondeklassen och kungamakten. Svenska bönders frihet och starka maktposition var på den tiden unik i ett internationellt perspektiv. Ur detta föddes sedan vår höga tillit till staten, jämlikheten och oberoendet av kärnfamiljen.

Mycket intressant bok som varmt kan rekommenderas till alla som vill veta bakgrunden till vår höga generella tillit och till varför svensken är som han är.

Köp boken här

“Den svala svenska tilliten” av Lars Trägårdh, Susanne Wallman Lundåsen, Dag Wollebaek och Lars Svedberg (2013)

Mycket komprimerad och lättläst bok om den svenska tilliten. På färre än 200 sidor går författarna bland annat in på den historiska bakgrunden till den höga generella tilliten i Sverige, vilken betydelse familjen, skolan, arbetsplatsen, civilsamhället och religionen har haft samt hur ekonomisk ojämlikhet och etnisk mångfald påverkar det sociala kapitalet.

Tyngdpunkten i rapporten ligger dock på den befolkningsundersökning som genomförts i 33 svenska kommuner där man delat in tilliten i partikulär tillit (tillit till familj och vänner), lokalsamhälletillit samt generell tillit. De regionala skillnaderna är små vad gäller den partikulära och generella tilliten, medan lokalsamhälletilliten varierar.

Köp boken här

“Det enda könet” av Katrine Kielos (2013)

Hur får du din middag? lyder ekonomins grundläggande fråga. Det är i själva verket en ytterst komplicerad fråga. Nationalekonomins fader Adam Smith skrev att slaktaren, bagaren och bryggaren tillverkar sina produkter, inte för att de är snälla utan eftersom de tjänar på det. Det är egenintresset som ställer middagen på bordet åt oss, skrev Adam Smith. Men han glömde påpeka att hans mamma ställde fram den åt honom varje kväll.

Katrine Kielos är en bra berättare och ifrågasätter på ett lekfullt sätt de ekonomiska principer och förklaringsmodeller som styr våra liv. Boken kombinerar ekonomisk historia med feminism på ett både skickligt och engagerat sätt.

Köp boken här

“Den nya jämlikheten” av Fredrik Segerfeldt (2013)

Fredrik Segerfeldt är en liberalkonservativ debattör med irriterande personlighet (i alla fall i TV-soffan) som i mina ögon står väldigt långt åt höger. Men den här boken är både lättläst och tankeväckande. Han ger sig ut på en odyssé såväl i historien som runt världen och försöker med olika exempel leda i bevis varför stabila och rättvisa politiska och juridiska institutioner spelar så stor roll för ländernas utveckling.

Teorierna om institutionernas betydelse för ländernas utveckling är inget nytt, men Fredrik hittar ändå några nya infallsvinklar. Det är en bok som vänstersympatisörer bör läsa eftersom den ger förståelse för att grundläggande jämlikhetsvärden inte alltid har med omfördelning av resurser att göra. För högersympatisörer kan boken ge en ökad förståelse för att staten och dess politiska och juridiska institutioner är viktiga för marknadsekonomin. Det har bland framförallt nyliberaler funnits en stor naivitet kring att allting löser sig i utvecklingsländer om bara marknadskrafterna släpps fria.

Köp boken här

“Sapiens” av Yuval Noah Harari (2012)

Fascinerande bok där författaren försöker förklara hela människans historia och i princip även vårt innersta väsen. Boken är mycket intressant, men inte särskilt upplyftande, snarare ganska krass i sina målande beskrivningar av människans såväl bra som dåliga sidor. Boken tar aldrig upp ämnet socialt kapital, men indirekt finns här mycket intressant fakta kopplat till detta område.

Med undantag av perioden då vi levde som jägare och samlare i Afrika, verkar det som om människan i nästan alla tider skövlat och sökt kortsiktiga vinster framför en långsiktig hållbarhet. Det enda som enligt författaren fått oss att hålla sams och samarbeta under längre perioder är myter, varav religionen, imperiet/nationalstaten samt konsumismen är de tre viktigaste. Att det finns ett värde i de där papperlapparna som vi kallar för pengar har fått stora delar av världen att i stort sett hålla sams de senaste 70 åren.

Men jag tycker hans slutsatser ibland skaver lite  – kanske det beror på hur man tolkar begreppet myter. Enligt författaren har vi svårt att samarbeta utan myter, men varför har då de mest religiösa och nationalistiska länderna, styrda av en rå kapitalism, ofta svåra samarbetsproblem. Medan de sekulariserade och måttligt nationalistiska Skandinaviska länderna samt Nya Zeeland och Holland såväl är fredliga som samarbetsvänliga.

Mänskliga rättigheter är, enligt författaren, också en myt, men jag tänker att tillit inte är någon myt – det är ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan människor och något som främjar samarbete. Så det kan inte bara vara myter som får oss att samarbeta…

Köp boken här

”Ut ur Kalahari – Drömmen om det goda livet” av Lasse Berg (2014)

De två tidigare böckerna med Kalahari i namnet har handlat om människans ursprung i Afrika. Den här boken har istället fokus på de senaste 50 årens utveckling i framförallt Asien och Afrika, även om den också innehåller en del nedslag i och sammanfattningar av de två tidigare böckerna.

Man kan säga att Lasse Berg har kommit till samma slutsats om världens utveckling som Hans Rosling. Tillståndet är ofta bättre än vad människor i allmänhet tror. Fattigdomen har minskat markant och det finns en växande medelklass i allt fler länder, speciellt i Asien. Även om Hans Rosling bott och arbetat i Afrika så har han i huvudsak tolkat världen genom siffrorna, medan Lasse Berg har rest runt och bott i en rad länder i framförallt Afrika och Asien under nästan hela sitt liv. Han framstår som något av en gammaldags äventyrare, en sådan som man själv drömde om att vara som liten grabb. Lasse har på egen hand sett hur platser och länder utvecklats när han besökt dem vid olika tidpunkter. Han har pratat och intervjuat såväl fattiga bönder som inflytelserika makthavare och kunnat bilda sig en god uppfattning om vad det är som ligger bakom att vissa länder utvecklats mer eller mindre bra. Varför har det t.ex. gått så mycket bättre för många asiatiska länder, till skillnad från Afrika där många människor fortfarande kan leva i djup fattigdom?

Svaret är, enligt Lasse, att det fanns fungerande stater med uppbyggda institutioner redan innan Asien koloniserades. I Afrika blev kolonisatörerna istället tvungna att bygga upp administrationen på egen hand och befolka dem med eget folk. När sedan dessa försvann i samband med ländernas självständighet fanns ingen kunskap kring hur man förvaltade en stat. När länderna i Asien åter blev självständiga, så fanns en förhållandevis fungerande inhemsk administration som kunde fortsätta styra länderna. Genom institutionerna kunde också befolkningen ställa krav på makthavarna. Även diktaturer har svårt att utan konsekvenser strunta i befolkningens väl och ve. I Afrika kunde makthavarna med stöd av missriktade biståndspengar, naturtillgångar och mutor från utländska företag leva gott utan befolkningens legitimitet.

Detta är en mycket läsvärd bok som gav mig en hel del ny kunskap om världen. Den bekräftar också det som många forskare inom området socialt kapital ofta framhäver – att kvaliteten på ett lands institutioner som domstol, polis, lantmäteri, den politiska förvaltningen etc. är helt avgörande för hur väl ett land fungerar.

Köp boken här

“The Nordic Secret – A European story of beauty and freedom” av Lene Rachel Anderson och Tomas Björkman (2017)

Den här boken har starkt påverkat mig. Författarna Lene och Tomas har lyckats lägga hela pusslet för något som jag bara haft bitar till. De utgår från frågan varför de nordiska länderna toppar nästan alla sammanställningar som finns vad gäller en god levnadsstandard där människor lever länge, har god hälsa, känner sig nöjda med livet och där brottslighet och korruption är låg. Varför är det så? Jag själv hävdar att det till stor del har med det sociala kapitalet att göra, men vad är det egentligen som har skapat det höga sociala kapitalet i Norden? Författarna förklarar vårt höga sociala kapital med en tidigt hög bildningsnivå även bland bönder och arbetare samt en hög ansvarskänsla gentemot större grupper av människor än den egna familjen och lokalsamhället. Denna kombination av personlig mognad och ansvarstagande skapade helt enkelt en bra grogrund för att människor skulle börja lita på såväl varandra som på samhällets institutioner.

Två teoretiska begrepp används för att förklara olika grader av personlig mognad; ego-utveckling och det tyska Bildnungs-begreppet. Vi utvidgar vårt ego från det närmaste och konkreta, till det mer fysiskt avlägset och abstrakta, fler människor och olika sorters församlingar. Från att vara ansvarig för våra egna handlingar och känslor, utvecklar vi ett ansvar gentemot vår närmaste familj och även till vänner och lokalsamhälle, sedan till hela samhällen och vårt land, och så småningom  även till vår demokrati och mänskliga rättigheter. Vårt förtroende för våra egna förmågor växer, när vi mognar och kan omfamna allt större grupper och idéer. Detta är ego-utveckling.

Utvecklingen ser inte helt lika ut i de olika nordiska länderna, men det som sticker ut är en tidig hög läsförmåga, folkhögskolor som satte den personliga utvecklingen främst, en ”god” nationalism som innebar att människor tog ett större ansvar för det gemensamma samt bildandet av kooperativ, folkrörelser och föreningar. Författarna varnar dock för att vi idag håller på att förstöra det som vi tidigare lyckats bygga upp.

Boken innehåller också ett mycket intressant resonemang om att olika människor och kulturer befinner sig olika långt i sin ego-utveckling och att graden av denna utveckling kan jämföras med olika stadier i människan historia; förhistorisk (jägare/samlare), traditionell, modern, postmodern och metamodern (ett tillstånd som vi i framtiden behöver komma till).

Köp boken här
0

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.