Definitioner

Dela gärna!

Socialt kapital

Begreppet socialt kapital är nästan 100 år gammalt[1], men det är först under 1990-talet och Robert Putnams två böcker ”Making Democracy Work” (1993) och ”Bowling Alone” (1999) som det på allvar slog igenom. Det är fortfarande ett ungt forskningsområde och det finns ännu inte någon officiell definition på vad socialt kapital är. Det finns olika dimensioner och perspektiv på begreppet, vilket gör det svårt att hitta en definition som är heltäckande och som återspeglar alla dessa perspektiv.

De definitioner som Robert Putnam själv använt är:

”Sociala nätverk och de normer för ömsesidighet och pålitlighet som uppstår ur dem”

Definitionen är hämtad från boken ”Bowling alone” och beskriver hur enskilda individer knyter band som gynnar de egna och de närmastes intressen. Men samtidigt gynnas samhället i stort av att enskilda medborgare ingår i sociala nätverk av ömsesidig tillit. Nedanstående definition är hämtad ur Putnams bok ”Making Democracy work”.

”Förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer”

Han skriver vidare om tre moraliska resurser; nätverk, förtroende och normer. Alla samhällen karaktäriseras av formella och informella nätverk där grunden läggs för utbyte och kommunikation. Förtroende är ett smörjmedel för samarbete av olika slag samtidigt som samarbete i sig odlar förtroende. Ett socialt förtroende kan stärkas av de två övriga moraliska resurserna – nätverk av engagerade medborgare och ömsesidiga normer. Normer skapas samt vidmakthålls av förebilder, socialisering och sanktioner – man lever i ett samspel med andra människor och de flesta försöker följa de normer som finns, i samhället och i umgänget med andra, för att inte drabbas av legala eller sociala sanktioner.

Robert Putnam har dock fått en del kritik för hur han definierade det sociala kapitalet. Kritiker menar att det finns sociala nätverk, som utformat normer för ömsesidighet och pålitlighet, som inte alls är positiva för samhället i stort. Socialt kapital i sin mest inbundna variant kan vara starkt exkluderande. Vi har t.ex. religiösa sekter, klansamhällen och kriminella organisationer där tilliten baseras på skam, heder och socialt uteslutning (i värsta fall mord) för dem som bryter mot gruppens normer och hederskoder. Det är därför viktigt att skilja partikulär tillit från generell tillit och inbundet socialt kapital från överbryggande socialt kapital (se nedan).

Det har också funnits synpunkter mot att hans beskrivning av vad som skapar socialt kapital har ganska stora inslag av moralism. Socialt kapital i Putnams version är nära besläktat med tankarna om en ”medborgerlig dygd”. Han ser tillbaka på ett Amerika med ett starkt civilsamhälle, där grannar brydde sig om varandra och där många engagerade sig i föreningslivet. I ”Bowling alone” pekar han bland annat ut televisionen och pendlingen som två orsaker till att det sociala kapitalet minskat.

Många forskare menar också att Putnam överskattade betydelsen av det lokala civilsamhället och engagemanget i föreningar. Det påverkar visserligen det sociala kapitalet, inte minst i USA där ett lokalt engagemang ofta utgör ett komplement till samhällets välfärdsfunktioner, men flera forskare med svenske statsvetaren Bo Rothstein i spetsen menar att det är tilliten till samhället och dess institutioner som är viktigast, dvs. kvaliteten på samhällsstyrningen. Tilliten till att domare, poliser, byråkrater, läkare, lärare etc. behandlar folk lika och agerar hederligt, dvs. att i det enskilda fallet inte anställa chefens brorson istället för den mest meriterade till tjänsten. Misstror vi samhällsbärande funktioner i samhället så lägger det ett lock på aktivitetsnivån i samhället. Färre vågar ta risker, det blir svårare att samarbeta och nå överenskommelser mellan olika aktörer och transaktionskostnaderna vid avtal ökar.

Nedan följer ett antal olika begrepp som ofta används för att beskriva det sociala kapitalet:

Individuellt socialt kapital och socialt kapital på samhällsnivå

Det finns på individnivå – jag har som individ ett socialt kapital bestående av familj, vänner och bekanta – människor som jag förhoppningsvis kan lita på och som kan hjälpa mig vid behov, men socialt kapital finns också i aggregerad form, t.ex. för en ort, kommun eller land.

Kvalitativt och kvantitativt socialt kapital

Det finns såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter på det individuella sociala kapitalet. Man kan t.ex. ha några få vänner som man är mycket nära och känner fullständig tillit för. Andra har stora nätverk av bekanta och ytliga kontakter. Att ha några nära vänner är för många viktigt för att känna tillfredsställelse med livet och riktigt nära vänner hjälper varandra i såväl medgång som motgång. Många ytliga kontakter kan dock ge fler möjligheter i livet, t.ex. gynna din karriär eller hjälpa dig att få tag på en bostad.

Tillit

Robert Putnam använde ordet förtroende i sina beskrivningar av det sociala kapitalet. Det är dock vanligare att begreppet tillit används.

Tillit baseras på ömsesidiga förtroenden mellan människor – det är individen i samspel med andra människor som avgör graden av tillit i ett samhälle. Om du vill skapa tillit måste du också ge tillit. Problemet är att det inte går att vara tillitsfull om omgivningen är full av misstro. Det är inte rationellt eftersom man då riskerar att bli lurad och sviken. Har man blivit det tillräckligt många gånger så ökar misstron även hos den mest tillitsfulle. Detta är en viktig orsak till att tillit är så svårt att bygga upp och så lätt att rasera.

För att mäta graden av tillit har man i en rad olika undersökningar[2] ställt följande fråga:

Tycker du på det hela taget att man kan lita på de flesta människor, eller tycker du att man i allmänhet inte kan vara nog försiktig i umgänget med andra människor?

Partikulär tillit, generell tillit och lokalsamhälletillit

”Partikulär tillit” är tilliten till familj, vänner och bekanta. ”Generell tillit” är tilliten till människor i allmänhet. I boken ”Den svala svenska tilliten” introducerade författarna ytterligare ett begrepp, nämligen ”Lokalsamhälletillit”.

Författarna menar att partikulär tillit och generell tillit inte fångar upp den specifika tillit som är kopplad till den konkreta miljö människor lever i. De flesta människor som man i vardagslivet stöter på är varken familj, vänner och bekanta eller helt främmande personer, utan människor som bor och verkar i de miljöer man vardagligen befinner sig i. Tilliten till dessa människor definieras av författarna som ”Lokalsamhälletillit”.

Horisontell och vertikal tillit

Horisontell tillit är tilliten mellan människor. Vertikal tillit är den tillit som människor har till samhället och till samhällets institutioner.

Inbundet och överbryggande socialt kapital

En viktig distinktion av det sociala kapitalet är den mellan inbundet och överbryggande socialt kapital. Det inbundna sociala kapitalet bygger på likheter och gemensamma identiteter mellan människor. Den kan stärka en grupps interna sammanhållning, men den kan också leda till ökade motsättningar mellan grupper. Det överbryggande sociala kapitalet minskar istället sådana gruppmotsättningar eftersom det länkar samman människor. I samhällen där det finns många kontaktytor mellan människor oavsett social, etnisk och religiös bakgrund ökar kunskapen om och förståelsen för varandra. Ett överbryggande socialt kapital ökar därmed människors förmåga att hantera olikheter och att förstå olika perspektiv, vilket ger ett mer kreativt och innovativt samhälle.

Robert Putnam använder orden ”bonding” och ”bridging” för att beskriva dessa två former av socialt kapital. I svensk översättning används därför ofta sammanlänkande istället för inbundet socialt kapital. Bo Rothstein använde dock begreppet inbundet socialt kapital i sin bok ”Sociala fällor och tillitens problem” och jag har sedan jag läste den boken i början av 2000-talet gjort detsamma. Jag tycker ordet inbundet bättre beskriver vad det handlar om – en tillit som är förbehållet en grupp avgränsad av etnicitet, geografi eller någon annan form av gruppidentitet. I svensk översättning tycker jag också att sammanlänkande (bonding) låter ganska likt överbryggande (bridging).

Det jag själv har funderat på är vad som specifikt skiljer det inbundna sociala kapitalet från det överbryggande. Hur ett samhälle går från en tillit delvis baserad på social kontroll till en tillit som omfattar fler människor än dem man känner igen eller identifierar sig med. Min kanske något förenklade svar på detta är tolerans! Putnam anger att normer är viktiga för att skapa socialt kapital, men han anger inte specifikt tolerans som en viktig norm. Jag menar att toleransen är den norm som avgör om platsens sociala kapital är inbundet eller överbryggande och att detta borde förtydligas i definitionen av det överbryggande sociala kapitalet.

Till sist vill jag ge er ett citat som jag tycker återspeglar skillnaden mellan inbundet och överbryggande socialt kapital väldigt väl. Människor som är lika varandra kanske har lättare att umgås och samarbeta med varandra, men i ett öppet och tolerant samhälle leder olikheter till en högre grad av kreativitet och till fler innovationer.

”Lika barn leka bäst, men olika barn hittar på nya lekar”

[1] Sök på C J Hanifan på min blogg så kan du läsa om begreppets tillkomst

[2] T.ex. World Values Survey återkommande undersökningar om olika länders normer och värderingar samt Folkhälsomyndighetens årliga nationella folkhälsoenkät.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.